Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Så har vargarnas arvsmassa påverkats av inavel

    Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung. Stammen grundades av endast tre invandrande vargar och i en ny vetenskaplig artikel visar forskarna att efter fem generationers inavel hade mellan 10 och 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.

  • Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar

    Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 432 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports.

  • Årets Celsius-Linné-föreläsningar och symposium

    Svante Pääbo, forskare i evolutionär genetik, är en av de framstående vetenskapspersoner som kommer att föreläsa vid 2022 års upplaga av Celsius-Linné-föreläsningarna den 9 och 10 februari vid Uppsala universitet. För att fira att Anders Celsius serie med vädermätningar i år fyller 300 år har fler föreläsare än vanligt bjudits in.

  • CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation

    Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.

  • ”En gåva till kommande generationer”

    Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.

  • Dna-bindande proteiner binder ofta snarare än länge

    I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science visar forskare vid Uppsala universitet hur dna-bindande protein kan leta sig igenom hela genomet utan att uppehålla sig för länge på vägen. Resultatet går stick i stäv med hur man hittills har föreställt sig genregleringen - genkoden påverkar hur ofta proteinerna binder, men inte hur länge.

  • Hård träning efter kortare sömn ökade nivåerna av hjärtskademarkör

    I en ny studie fick deltagare utföra ett intensivt träningspass efter både normal sömn och efter tre nätter med förkortad sömn. Efter natten med mindre sömn steg nivåerna av hjärtskademarkören troponin något mer, jämfört med efter när deltagarna tränat i utvilat tillstånd. Studien är en mindre pilotstudie och det går ännu inte att avgöra ifall detta innebär något för hjärtats hälsa.

  • Syrgasbehovet hos covidpatienter kan vara lägre än man tidigare trott

    En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar att syrgasbehovet hos varje enskild allvarligt sjuk covid-19-patient kan vara lägre än vad man trott. Studien gjordes i Sörmland under pandemins första våg 2020 och såväl resultaten som forskarnas metod kan vara till nytta för framtida vård och resursplanering.

  • Varför minskade produktiviteten i haven för 4,6 miljoner år sedan?

    Genom att borra djupt ner i sedimenten på havets botten kan forskare resa i tiden. I en ny studie, som letts från Uppsala universitet, presenteras nya ledtrådar till varför en period som ofta kallas ”the biogenic bloom” hastigt avslutades. Förändringar i jordens bana runt solen kan ha spelat en roll i den dramatiska förändringen

  • Diskussioner mellan lärare krävs för likvärdig bedömning

    Språklärare behöver få ökade möjligheter att diskutera bedömning av elevers skrivande. Att på olika sätt stärka och utveckla lärares bedömarkompetens skulle kunna leda till såväl ökad likvärdighet som mer rättvisande betyg. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, om bedömning av elevers skriftliga språkkompetens i tyska.

  • Zebrafiskar och AI kan ersätta vissa musförsök i cancerforskning

    Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av AI kunnat ta fram en ny metod för att studera cancer i hjärnan. Metoden bygger på att tumörceller från patienter transplanteras in i fiskyngel som sedan observeras med en AI. Metoden, som beskrivs i vetenskapstidskriften Neuro-Oncology, kan delvis ersätta nuvarande musmodeller för att studera tumörtillväxt och behandling.

  • Nytt forskningsprojekt ska hitta lösningar för vätgasdriven färjetrafik

    I ett nytt forskningsprojekt kommer forskare vid Uppsala universitet, Campus Gotland, att utveckla och utvärdera systemlösningar för att använda vätgas i den gotländska färjetrafiken. Projektet har fått finansiering från Energimyndighetens sjöfartsprogram och flera industriella partners deltar.

  • Liten hjälpinsats kan ge stor effekt för barn till deprimerade mammor

    Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halkar efter i sin kognitiva utveckling. Det visar flera nya studier som gjorts bland syriska flyktingfamiljer i Turkiet, bland spädbarnsfamiljer i Sverige och i Bhutan. Men redan små förändringar kan bryta sambandet och få barnen återgår till sin normala utvecklingsnivå. Samma behov finns i alla tre grupperna och länderna.

  • Jakt på proteinet TGM1 ledde till sjukdomsfynd

    Genom att utgå från proteinet TGM1 och aktivt söka bland patienter med olika autoimmuna hudsjukdomar, har forskare lyckats utskilja en särskild sjukdom som kan kopplas till autoimmunitet mot TGM1. Den här baklängesmetoden visar ett nytt sätt att identifiera autoantigen som markörer för allvarliga sjukdomar. Genom att låta dem visa vägen till sjukdomen, kan diagnosticering och behandling underlätt

  • Biomarkörer som skyddar mot sjukdomsutveckling

    En studie från Uppsala universitet visar att flera olika proteiner i vårt blod som tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar faktiskt kan skydda friska individer från att utveckla sjukdom. Detta tros bero på att proteinerna i dessa fall motverkar vävnadsskador, en proaktiv funktion som delvis skiljer sig från den roll som proteinerna spelar vid kronisk eller akut inflammation.

  • Ny studie visar gener kopplade till hörselnedsättning

    Öronläkare och genetiker vid Uppsala universitet har i en ny studie lyckats visa att skillnader i risken för åldersrelaterat hörselbortfall till viss del beror på genetiska faktorer som påverkar strukturer och funktioner i människans inneröra. Studien publicerades nyligen i BMC Medicine.

  • Innovation inte bara positivt

    Synen på innovation skulle må bra av att breddas och inkludera fler aspekter än i dag. Om forskare och samhället försökte förstå det motstånd som innovationer kan möta och ta in det i forskningen, skulle både innovationsprocessen och innovationsforskningen förbättras. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet

  • Blockering hämmar SARS-CoV-2-infektion av humanceller

    Forskare har tagit fram ny metod för att i stor skala kartlägga interaktioner mellan humanproteiner och coronavirusproteiner, som har gett ny värdefull information. Informationen användes för att visa att blockering av en av dessa interaktioner hämmade SARS-CoV-2-infektion av humanceller. Dessutom bekräftades interaktionen mellan virusproteinet och humanproteinet i ett mer komplext system.

  • Med specialinstrumentet SAGA kan forskare få unik kunskap om ytor från cellväggar vilket kan ge nya innovationer för svensk industri

    Svenska lärosäten, institut och företag samarbetar kring planering av nya instrument för installation vid ESS, världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, utanför Lund. Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.

Visa mer