Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Nya nedärvda retrovirus identifierade i koalans arvsmassa

    Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

  • Dna-analys och klassisk arkeologi identifierade tidig muslimsk gravplats

    En ny forskningsstudie som kombinerar arkeologiska, historiska och bioarkeologiska data bidrar med ny kunskap kring tidig islam i det område som idag är Syrien. Forskargruppen planerade egentligen att fokusera på en helt annan tidsperiod men stötte i sina efterforskningar oväntat på kvarlevor från sent 600-tal eller tidigt 700-tal som var begravda enligt tidig muslimsk sed.

  • Ny kartläggning av Vintergatan

    Astronomiforskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder, gjort en ny stor kartläggning av Vintergatan. Med hjälp av data från observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia, har forskarna kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden och även fått information om hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.

  • Ny avhandling om moderering och faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap

    Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och granskning av påståenden påverkat journalisters arbetssätt och metoder.

  • Nyupptäckt coronavirus vanligt hos skogssorkar

    Ett nytt coronavirus har identifierats av forskare vid Zoonosis Science Center, ZSC, vid Uppsala universitet. Deras studie, som är gjord på drygt 260 skogssorkar fångade runt Grimsö i Örebro län, visar att viruset är väl etablerat hos svenska skogssorkar. Resultatet publiceras i tidskriften Viruses.

  • Genvariant påverkar risken för blodproppar hos covidpatienter

    En genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publiceras i Nature Immunology.

  • Barnmorskor vill ha kontinuitet för gravida

    Över hälften av barnmorskorna ser positivt på att arbeta kontinuerligt med gravida kvinnor, och kunna följa samma kvinna under graviditeten, förlossningen och första tiden med barnet. Det visar en ny studie där över 2 000 barnmorskor har besvarat ett frågeformulär. Resultaten tyder på att viljan är tillräckligt stort för att kunna möta upp gravidas intresse av att vårdas av en känd barnmorska.

  • Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide

    I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Avhandlingen beskriver hur Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.

  • Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar

    Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.

  • Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

    MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.

  • Sömnbrist gör att vi uppfattar andra annorlunda

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att unga vuxna som lider av sömnbrist uppfattar arga ansikten som mindre trovärdiga och hälsosamma. Neutrala och rädda ansiktsuttryck uppfattades av samma grupp som mindre attraktiva. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature and Science of Sleep.

  • Undergrupper av glioblastom kan kopplas till sjukdomsprognos

    Hjärntumörformen glioblastom består av flera olika undergrupper. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Grupperna skiljer sig åt genom att cancercellerna har olika egenskaper beroende på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Enligt studien är det stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Resultaten kan användas för att utveckla mer precisa behandling

  • Årets Skytteanska pris tilldelas Robert Goodin

    Robert Goodin, Australian National University, är mottagare av 2022 års Skytteanska pris i statskunskap. Goodin får priset för att i en rad arbeten under årtionden ”med skärpa och framgång strävat efter att förena politisk filosofi med empirisk statskunskap för att öka kunskapen om hur anständiga och värdiga samhällen kan utformas”.

  • Självrapporterade symptom viktiga i covidforskning

    Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå behovet av sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med appen COVID Symptom Study Sweden, under pandemins första år. Resultaten publiceras i Nature Communications

  • Genetiska faktorer påverkar risken för proteslossning

    Att få en ledprotes i höft- eller knäled fungerar väl för de allra flesta patienter, men en del måste opereras om flera gånger eftersom protesen lossnat. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet sett att det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter löper högre risk att drabbas av proteslossning.

  • Granen tog 10 000 år på sig att återerövra Sverige efter senaste istiden

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Uppsala universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Uppsala universitet.

Okej