Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Linnéträdgården 100 år som besöksträdgård

    I år firar Linnéträdgården hundra år som besöksträdgård och hundra år som äreminne över Carl von Linné. Det firas bland annat med en fotoutställning och med en kunskapsdag i trädgårdens orangeri, lördag 27 maj, kl 11-17.

  • Torftig livsmiljö för suggor lämnar avtryck i hjärnan hos kultingarna

    I en ny studie har forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor undersökt vilka avtryck en torftig livsmiljö för suggor lämnar på nästa generation. Grisarna i studien föddes upp i Brasilien och hölls enligt uppfödningsstandard i landet. Suggornas obekväma och ostimulerande miljö förde med sig flera olika typer av förändringar i epigenomet hos avkomman.

  • Flygbränsle direkt från koldioxid, vatten och solljus

    I jakten på att hitta fossilfria bränslen till flygplan, visar en ny studie att isopren skulle kunna vara en del av en framtida lösning. Isopren kan framställas av blågröna alger, cyanobakterier, utifrån solljus, vatten och vanlig koldioxid, och cyanobakteriernas produktivitet blir högre om man utsätter dem för violett ljus eller högre temperatur.

  • Nikotin från en cigarett räcker för att påverka kvinnors östrogenproduktion

    Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett nytt molekylärt mål för nikotin i hjärnan hos friska kvinnor. Efter att deltagarna i en studie fått en nikotindos som motsvarar en cigarett minskade nivåerna av det enzym som ansvarar för syntesen av östrogen i hjärnan. Forskningen presenteras i tidskriften Comprehensive Psychiatry.

  • Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

    Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer. Studien har publicerats i tidskriften Cancer Cell.

  • XFEL visar sista millisekunderna i bildandet av syre

    Forskare för första gången kunnat se det avgörande, sista steget i reaktionscykeln för fotosystem II, då syre bildas. Med hjälp av seriell femtosekund-kristallografi som utförs med XFEL-tekniken har de lyckats få fram mer information om samspelet mellan fotosystem II och Mn/Ca-kluster. Studien ger detaljrik ny information om det invecklade samspelet mellan proteinmiljön och Mn/Ca-klustret.

  • Märkliga miniatyrdjur en del av evolutionen

    Vad hände med de egendomliga djur som levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan? Många märkliga organismer, som inte alls liknar dagens djur, utvecklades under en kort tidsperiod och man har tidigare antagit att dessa djur dog ut kort efter att de först uppstod. Men nu avslöjar nya fynd att några av djuren faktiskt levde vidare i ytterligare 40 miljoner år, fast i miniatyrform.

  • Kapningsstrategi kartlagd för hundratals virus

    En strategi som virus använder sig av för att ta över en värdcell är att imitera små delar av cellens proteiner som kallas för motiv. I en ny studie samordnad från Uppsala universitet har forskarna använt en ny metod och dubblerat den tillgängliga informationen om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. Resultaten ger fingervisningar om nya mål för utveckling av antivirala hämmare.

  • Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

    Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper, samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.

  • Ökad risk för testikelcancer hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset visar att män som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel autism och ADHD, också har en något ökad risk att drabbas av testikelcancerformen seminom. Det här den första studien som visar på ett sådant samband och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Cancer.

  • Stora inkomstklyftor ger högre dödstal vid översvämningskatastrofer

    I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.

  • Privata pooler stor orsak till vattenbrist

    Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.
    – Vår studie v

  • Skräddarsydd blodtrycksbehandling mer effektiv

    För patienter som behandlas med blodtryckssänkande medicin, kan förbättringen bli mycket större av att byta läkemedel än av att dubblera dosen av nuvarande behandling. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association. I studien har 280 patienter under ett års tid fått prova fyra olika blodtryckssänkande mediciner.

  • Autism kan kopplas till annorlunda uppfattning av rörelse i spädbarnsåldern

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att barn som senare utvecklar symptom på autism redan vid fem månaders ålder har en annorlunda aktivitet i hjärnans synbark när de tittar på saker som rör sig och bildar mönster. Detta fynd kan tyda på att autistiska personer redan från väldig ung ålder uppfattar sin omvärld på ett annorlunda sätt.

  • På spaning efter neutriner från rekordljust gammastrålningsutbrott

    Ett av NASA:s rymdteleskop observerade under hösten 2022 ett av de närmaste och ljusaste gammastrålningsutbrotten någonsin. Genom kompletterande dataanalyser från neutrinoteleskopet IceCube har man utifrån detta kunnat utesluta vissa teoretiska modeller för hur neutriner skapas. Observationerna innebär att man har kunnat sätta en ny övre gräns för neutrinoflödet från gammastrålningsutbrott.

  • Ny bok lyfter komplexiteten i utlandsveteraners mående

    Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.

  • Äldsta havsreptilen från dinosauriernas tidsålder funnen på Spetsbergen

    Analyser av fossilfynd från Spetsbergen gör att forskare nu tror att ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler tidigare än vad som hittills varit känt. Resultaten publiceras av svenska och norska forskare i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Ny studie avslöjar hur mikroorganismer extraherar vätgas ur atmosfären

    En helt ny biologisk metod för att extrahera vätgas från luft har identifierats av forskare vid bland annat Uppsala universitet. Forskningen har utförts av ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarlag och publiceras i tidskriften Nature. Upptäckten kan på sikt bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.

  • Stor donation till forskning om människans immunförsvar

    Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga område.

  • ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”

    Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen. 6-åring: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”,

Visa mer