För första gången har forskare med hjälp av stora datorberäkningar lyckats förutsäga hur man kan ändra ett enzyms temperaturoptimum. Som utgångspunkt användes ett köldanpassat enzym från en antarktisk bakterie. Studien publiceras i tidskriften Science Advances och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och universitetet i Tromsö.
Äldre multisjuka patienter riskerar att falla mellan stolarna i hälso- och sjukvården. I en ny studie undersöks effekten av samverkanslagen som infördes 2018. Syftet med lagen var att förbättra uppföljningen av patienter med behov av insatser från både region och kommun efter sjukhusvistelse. Enligt studien blev sjukhusvistelserna kortare men andelen återinläggningarna ökade.
Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.
Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer. Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.
Kvinnor som använde kombinerade p-piller hade en högre risk att utveckla depression jämfört med kvinnor som inte använde. P-piller ökade kvinnornas risk med 73 procent under de första två åren av användning. "Eftersom vi bara undersökte kombinerade p-piller i denna studie kan vi inte dra slutsatser om andra alternativ" säger Therese Johansson, en av forskningsledarna, kopplad till WomHer.
En ny studie från Uppsala universitet visar att ett högre kroppsmasseindex (BMI), ökar risken för fem olika reumatiska sjukdomar; ledgångsreumatism, artros, gikt, psoriasisartrit samt inflammatorisk spondylit. Forskarna kunde också se att BMI var en starkare riskfaktor för kvinnor jämfört med män när det gällde sjukdomarna gikt och psoriasisartrit. Studien presenteras i Arthritis och Rheumatology.
Fyra personer uppmärksammas i år för sina insatser för mänskliga rättigheter: professor emeritus Ove Bring, Stockholms universitet, professor Elisabeth Rynning, lektorn Brian Palmer och läkaren, doktoranden Andreas Tolf, vid Uppsala universitet.
I ett specialnummer av tidskriften Science presenteras studier där forskare från 24 olika länder jämfört genomen från över två hundra arter av primater. Resultaten utgör den mest kompletta katalogen av genomisk information för primater någonsin. Forskare vid Uppsala universitet har bidragit till arbetet som bland annat ger nya insikter i genetiska orsaker till mänskliga sjukdomar.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur onyttig mat påverkar sömnen. Friska deltagare fick i slumpmässig ordning äta både en onyttigare och en nyttigare kost. Efter den onyttigare kosten var deltagarnas djupsömn ytligare, jämfört med efter den nyttigare kosten. Resultaten publiceras i tidskriften Obesity.
Svårläkta sår är ett växande medicinskt problem och det finns idag bara två läkemedel godkända med dokumenterad effekt. Forskare vid Uppsala universitet visar i en ny studie utförd på människor att behandling med en särskild sorts modifierade mjölksyrebakterier fungerade bra och ger goda effekter på sårläkningen.
Skytteanska stiftelsen har nöjet att meddela att Alexander Wendt och Martha Finnemore tillsammans tilldelas det 29:e Skytteanska priset i statsvetenskap. Priset innebär ett erkännande av deras exceptionella bidrag till området, särskilt genom att främja det konstruktivistiska tillvägagångssättet i studiet av internationella relationer.
I år firar Linnéträdgården hundra år som besöksträdgård och hundra år som äreminne över Carl von Linné. Det firas bland annat med en fotoutställning och med en kunskapsdag i trädgårdens orangeri, lördag 27 maj, kl 11-17.
I en ny studie har forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor undersökt vilka avtryck en torftig livsmiljö för suggor lämnar på nästa generation. Grisarna i studien föddes upp i Brasilien och hölls enligt uppfödningsstandard i landet. Suggornas obekväma och ostimulerande miljö förde med sig flera olika typer av förändringar i epigenomet hos avkomman.
I jakten på att hitta fossilfria bränslen till flygplan, visar en ny studie att isopren skulle kunna vara en del av en framtida lösning. Isopren kan framställas av blågröna alger, cyanobakterier, utifrån solljus, vatten och vanlig koldioxid, och cyanobakteriernas produktivitet blir högre om man utsätter dem för violett ljus eller högre temperatur.
Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett nytt molekylärt mål för nikotin i hjärnan hos friska kvinnor. Efter att deltagarna i en studie fått en nikotindos som motsvarar en cigarett minskade nivåerna av det enzym som ansvarar för syntesen av östrogen i hjärnan. Forskningen presenteras i tidskriften Comprehensive Psychiatry.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer. Studien har publicerats i tidskriften Cancer Cell.
Forskare för första gången kunnat se det avgörande, sista steget i reaktionscykeln för fotosystem II, då syre bildas. Med hjälp av seriell femtosekund-kristallografi som utförs med XFEL-tekniken har de lyckats få fram mer information om samspelet mellan fotosystem II och Mn/Ca-kluster. Studien ger detaljrik ny information om det invecklade samspelet mellan proteinmiljön och Mn/Ca-klustret.
Vad hände med de egendomliga djur som levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan? Många märkliga organismer, som inte alls liknar dagens djur, utvecklades under en kort tidsperiod och man har tidigare antagit att dessa djur dog ut kort efter att de först uppstod. Men nu avslöjar nya fynd att några av djuren faktiskt levde vidare i ytterligare 40 miljoner år, fast i miniatyrform.
En strategi som virus använder sig av för att ta över en värdcell är att imitera små delar av cellens proteiner som kallas för motiv. I en ny studie samordnad från Uppsala universitet har forskarna använt en ny metod och dubblerat den tillgängliga informationen om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. Resultaten ger fingervisningar om nya mål för utveckling av antivirala hämmare.
Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper, samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.
