Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Lymfompatienter löper hög risk för infektioner efter diagnos

    Varje år drabbas omkring hundra personer av cancerformen mantelcellslymfon. En studie vid Uppsala universitet visar att dessa patienter är mer sårbara för andra sjukdomar och att infektionsrisken för den här typen av patienter därför noggrant bör utvärderas. Studien har publicerats i tidskriften HemaSphere.

  • Potentiell långvarig vulkanisk aktivitet på Reykjaneshalvön på Island

    De tre senaste årens vulkaniska aktivitet på Island gör att forskare från bland annat Uppsala universitet förväntar sig återkommande utbrott av liknande slag de kommande åren eller decennierna. De betonar därför behovet av beredskap på grund av de risker som lokalbefolkningen och kritisk infrastruktur utsätts för. Deras studie publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Terra Nova.

  • Äldsta havsreptilfossilen som hittats på Södra halvklotet

    Ett internationellt forskarteam har identifierat det äldsta fossilet av en havsreptil på det södra halvklotet. Det är en ryggkota från en nothosaurie som eroderat från ett stenblock på Nya Zeelands sydö. För 250 miljoner år sedan, vid den tid som man tror fossilen kommer ifrån, låg Nya Zeeland vid den södra polarkusten i en superocean som kallas Panthalassa.

  • Kvinnor utsatta i fredsprocesser

    Ny forskning: Fredsprocesser efter krig är en farlig period för många kvinnor som tvingas leva granne med män som begått grova övergrepp under kriget. Det kan vara både retraumatiserande och stigmatiserande. Kvinnor är säkerhet är inte politiskt prioriterat i utformningen av fredsavtal. Här finns en förbättringspotential, om FN skulle börja ge kvinnors perspektiv mer utrymme, skriver fredsforskare

  • Robotars känsel kan bli lika snabb som människans

    En handprotes som ger bäraren lika snabb känsel som en mänsklig hand kan bli möjlig tack vare forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Science. Tekniken skulle även kunna användas till att hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.

  • Dataspel i skolan gjorde elever bättre på att upptäcka fejknyheter

    Med hjälp av ett dataspel blev gymnasieelever bättre på att skilja mellan pålitliga och vilseledande nyheter. Det visar en studie gjord av forskare vid bland annat Uppsala universitet. – Eleverna förbättrade sin förmåga att identifiera manipulativa tekniker i sociala medieinlägg och skilja på pålitliga och vilseledande nyheter, säger Thomas Nygren, professor i didaktik.

  • Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny infarkt

    I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften NEJM.

  • Ny antibiotikaklass effektiv mot multiresistenta bakterier

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny klass av antibiotika som är verksamt mot multiresistenta bakterier och har visat att den botar blodinfektioner hos möss. Den nya antibiotikaklassen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS. De offentligt finansierade initiativen ENABLE och ENABLE-2 var avgörande för upptäckten och utvecklingen.

  • I samtal med Kronofogden

    I en ny avhandling studeras hur samtalen till Kronofogdens kundservice går till. Vilken betydelse får samtalets form för den hjälp som inringarna får och för det arbete som Kronofogden gör. Analyser visar till exempel hur viktiga samtalen är för den gemensamma förståelsen. Ett av de problem kan vara att man använder ordet ”skuld” på olika sätt.

  • Sorkfeber allt längre söderut

    Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Fyndet är gjort mer än 50 mil söder om det senast kända utbredningsområdet och är släkt med virus från Finland och Karelen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord i sama

  • När ord gör dig sjuk

    I en ny bok utforskar experter inom olika områden effekterna av nocebo, alltså hur negativa förväntningar på sin hälsa kan göra en person sjuk. Det är första gången en bok har skrivits i ämnet. – Det är ett väldigt nytt forskningsområde på frammarsch, säger Charlotte Blease, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

  • Ny upptäckt av hur antibiotikaresistens kan uppstå

    En ny studie visar hur heteroresistens, en övergående resistens som är vanlig hos många bakterier, kan fungera som ett förstadium till utveckling av antibiotikaresistens. Enligt forskarna vid Uppsala universitet är det första gången den här kopplingen påvisats. – Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger professor Dan I. Andersson.

  • Lägre överlevnad för kvinnor än män med germinalcellstumörer

    Kvinnor som drabbas av den äggstockscancer som kallas germinalcellstumörer har sämre prognos än män med motsvarande tumörer, det vill säga testikelcancer. Efter fem år med sjukdomen levde 98 procent av männen men överlevnaden för kvinnor var bara 85 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som publiceras vetenskapligt i Journal of Internal Medicine.

  • Stenåldersstrategi för att undvika inavel

    Blodsband och släktskap var inte avgörande för hur jägare-samlarbefolkningar levde under stenåldern i Västeuropa. En ny genetisk studie, gjord på flera kända franska stenåldersgravplatser visar att flera olika släkter levde tillsammans. Det här var förmodligen ett medvetet system för att undvika inavel.

  • Nytt världsrekord för CIGS-solceller till Uppsala universitet

    Uppsala universitet har det nya världsrekordet när det gäller hur mycket elektrisk effekt man kan utvinna ur CIGS-solceller. Det nya världsrekordet är på 23,64 procent. Mätningen har gjorts av ett oberoende mätinstitut och resultaten publiceras i tidskriften Nature Energy.

  • Pharmetheus Mats Karlsson får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024

    Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, som år 2001 blev världens första professor i farmakometri. De senaste tio åren har han jäms med forskningen varit med och grundat och utvecklat konsultföretaget Pharmetheus som framförallt arbetar med att designa och analysera kliniska prövningar. Målet är att försöka förbättra läkemedelsbehandling för patienter.

  • Ökad vattentillgång hot mot nomadiserande boskapsskötare

    Ökad vattentillgången i områden med extrem torka i Afrika söder om Sahara, kan på kort sikt hjälpa nomadiserade boskapsskötare. Men på lång sikt kan det ge allvarliga konsekvenser för deras försörjningsmöjligheter. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Nature Climate Change.

  • Dubbel risk för demens med munsårsvirus

    Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en möjlig riskfaktor för demens. Viktiga slutsatser är att man bör utreda möjligheten att utveckla nya vacciner.

  • Mycket jobb och stora kostnader bakom konkurrensutsättning av skolor

    Det tar lång tid att införa en konkurrensutsättning, tex inom skolan. En så omställning kräver mycket organiserande, är kostsam och kan ta många år att genomföra, och det måste tas med i beräkningen när man i efterhand analyserar och utvärderar förändringen. Efter att gymnasieskolan blev konkurrensutsatt 1992 tog det nästan tio år innan rektorer såg sig som konkurrenter om skoleleverna.

  • Ett vanligt blodprov kan förutspå hjärtinfarkt

    Med hjälp av resultatet från ett vanligt blodprov och ett webbverktyg kan man ta reda på om man löper ökad risk att få en hjärtinfarkt inom ett halvår. Verktyget har tagits fram av en forskargrupp vid Uppsala universitet. - Vi ville utveckla metoder för att man i sjukvården ska kunna hitta personer som snart kommer att få sin första hjärtinfarkt, säger professor Johan Sundström.

Visa mer