Den 30 oktober är det dags för en heldag med föreläsningar på temat Oro och ångest genom livet. "Vi kommer att ge olika perspektiv på oro och ångest, perspektiv från de som drabbas, från de som vårdar och de som forskar. Vi tror dagen kommer att bidra till ökad kunskap och minskad stigmatisering", säger Andreas Frick, psykolog och docent i psykologi och en av arrangörerna av Märta Nasvelldagen.
Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.
Vilka möjligheter finns med att använda AI inom vården? Och vilka risker kan det innebära? Det är frågor som diskuteras under Olof Rudbeckdagen den 18 oktober. Dessutom föreläser årets Rudbeckpristagare Ulf Gyllensten om sin forskning inom gynekologisk cancer.
Den 7 oktober 2027 firar Uppsala universitet 550 år. Inför det sjösätts i dag en jubileumskampanj, ”Gränslös kunskap – sedan 1477”. Syftet med kampanjen är att ytterligare stärka universitetets forskning. Målet är att till år 2027 samla in en miljard kronor, och man har redan nått halvvägs. Vid dagens födelsedags- och prishögtid i universitetsaulan uppmärksammas årets donatorer.
Arvet efter Sovjetunionens fall spelar en större roll för utrikespolitiken i Georgien och Ukraina än vad tidigare studier hävdat. Att bedriva utrikespolitik i tidigare sovjetiska länder kan vara en stor utmaning eftersom staten Ryssland inte accepterar den nya ordningen. Det visar statsvetaren Per Ekman vid Uppsala universitet i sin avhandling.
Ransonering av varor som exempelvis kött och bränsle kan både effektivt och rättvist minska konsumtion som medför stor klimatpåverkan. Dessutom säger sig närmare 40 procent av allmänheten acceptera sådana styrmedel. Det visar ny forskning från gruppen för klimatledarskap på Uppsala universitet i en studie som har publicerats i Nature-tidskriften Humanities & Social Sciences Communications.
Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år geofysikern Alireza Malehmir. Hans uppfinning används över hela världen vid bland annat stora väg- och tunnelbyggen i Sverige, för kartläggning av jordbävningsrisken i Sydkoreas huvudstad Seoul och för att hitta lämpliga platser för koldioxidlagring i Danmark.
Ett enda behandlingstillfälle, som inkluderar datorspelet Tetris, kan minska symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en ny studie som är gjord på hälso/sjukvårdspersonal som arbetade under Covid-19-pandemin. Studien är ledd av forskare vid Uppsala universitet, och publiceras i BMC Medicine. I studien deltog 164 personer och lindringen höll i sig efter 5 veckor och efter 6 månader.
Den frågan ville Linné ha svar på och samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter med dessa. Resultatet sammanställdes noggrant, men analyserades inte förrän nu – 275 år senare, då det också kommer att publiceras av Linnean Society i London.
Enligt en undersökning ledd av forskare vid Uppsala universitet har en betydande andel av de brittiska allmänläkarna integrerat generativa AI-verktyg som ChatGPT i sina kliniska arbetsflöden. Resultatet sätter ljuset på hur snabbt artificiell intelligens har fått en allt större betydelse för sjukvården – en utveckling som har potential att revolutionera patientvården, men som också väcker frågor.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en gel inspirerad av koslem för patienter som lider av diskbråck. Genom att tillsätta mucingel direkt efter en operation kan man skapa en skyddande barriär runt diskarna, som hindrar immunförsvaret från att angripa deras kärna. På så sätt hålls diskarna intakta och risken för ytterligare skador minskar.
Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.
Fredrik Lindström utses till Årets alumn vid Uppsala universitet 2024. Han får utmärkelsen för sitt livfulla sätt att understryka bildningens betydelse, och att han är en god förebild för både dagens och morgondagens studenter i en tid då det livslånga lärandet alltmer uppmärksammas. Som alumn vid Uppsala universitet har han i bästa mening utmärkt sig som folkbildare.
Pälsdjur som föds upp inom djurindustrin kan både bära och sprida virus som kan smitta människor. I en ny studie, gjord av bland andra forskare vid Uppsala universitet, har forskarna identifierat 36 hittills okända virus. Studien publiceras i tidskriften Nature.
Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".
Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer. Studien publicerades i tidskriften Circulation.
Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kan man förutsäga viktiga receptorers tredimensionella strukturer och därigenom påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras vetenskapligt i Science Advances.
Krillen i våra nordliga hav visar hur marina nyckelarter kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar. Det har forskare vid Uppsala universitet upptäckt tillsammans med en internationell forskargrupp. Deras studie, som publicerats i Nature Communications, ger enligt forskarna viktig kunskap som kan bidra till att skydda marina ekosystem när klimatet förändras.
Den pågående vulkaniska episoden på Isländska Reykjaneshalvön förväntas pågå i århundraden framåt, och började med en ackumulering av magma precis under ytan. Det visar en ny studie av ett internationellt forskarteam av från USA, Island och Sverige, publicerad i tidskriften Nature.
Arbetsmarknadspolitiken under 1900-talet formades inte bara av klassamarbete, utan också av hårda konflikter mellan arbetare och arbetsgivare. Satsning på ny teknik och rationaliseringar möttes av protester från arbetarna. En ny avhandling visar att det finns paralleller mellan de teknikväxlingen under åren 1920-1950 och den omställning vi står inför i dag med exempelvis AI och automatiseringar.
