I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Vad händer när immunförsvaret inte fungerar som det ska och hur går det med utvecklingen av nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar? På årets Olof Rudbeckdag kommer framstående forskare att förmedla dagsaktuell kunskap från området immunologi. Dessutom föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik.
Tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter beskrivs ofta som demokratiska platser där fler röster får komma till tals. En ny avhandling visar däremot hur redan röststarka grupper,t ex högutbildade personer som har en maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade. Det som var tänkt att vara inkluderande för marginaliserade grupper, blir istället ett hinder för demokratiska samtal.
Utmärkelsen Årets alumn vid Uppsala universitet tilldelas i år forskaren, författaren, folkbildaren och vetenskapsskribenten Emma Frans för hennes ”oförtrutna arbete för att öka motståndskraften mot missvisande fakta och falska nyheter”.
Höga nivåer av polysackariden hyaluronan hos patienter med denguevirus är en indikation på att patienten kan bli svårt sjuk och få ett ännu högre blodkärlsläckage. Det visar en studie ledd från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften eBioMedicine.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med kompisar eller få en gratis surfplatta.
En stad som är bra för barn är bra för alla. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i stadsplaneringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust och en hållbar stad.
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg som gör att man kan avbilda ett stort antal signalsubstanser i hjärnan – samtidigt – i ett och samma experiment. Tekniken går att applicera både på vävnadssnitt och biologiska vätskor som exempelvis cerebrospinalvätska, skriver forskarna i en vetenskaplig artikel i Nature Methods.
Tyvärr har föreläsningen med Parisavtalets “chefsarkitekt” Christiana Figueres den 1 oktober ställts in. Föreläsningen kommer att hållas vid ett senare tillfälle.
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.
Forskare från Uppsala universitet kan för första gången visa på en mekanism för hur nya blodkärl bildas och att den är avgörande för överlevanden av embryon och organfunktion. Resultaten skulle kunna utvecklas för att kontrollera nybildningen av blodkärl vid olika sjukdomar. Studien, gjord av Lena Claesson-Welshs forskargrupp, publiceras idag (20190923) i tidskriften EMBO Reports.
