Flera jubileer uppmärksammas på Ångströmlaboratoriet

Uppsala universitet firar flera jubileer onsdagen den 20 april på Ångströmlaboratoriet. Dels firas Nobelpristagaren Kai Siegbahns 87-årsdag, dels uppmärksammas elektronspektroskopin som han uppfann för 50 år sen, samt Einsteins teori om den fotoelektriska effekten, som formulerades för 100 år sen. Jubileumsfirandet ingår i Fysikens år, som har utlysts av Förenta nationerna. Eftermiddagens program har titeln ”Nobelprisad vetenskap i tiden. Den fotoelektriska effekten och elektronspektroskopin” och innehåller korta, populärvetenskapliga föredrag av bland andra Kai Siegbahn, Uppsala universitets ende nu levande Nobelpristagare. Övriga föreläsare är Göran Possnert, Staffan Andersson, Svante Svensson, Maria-Novella Piancastelli och Nils Mårtensson. Föredragen varvas med musik och eftermiddagen avslutas med avtäckning av en relief av Kai Siegbahns profil. Tid: 15.00-17.00 den 20 april Plats: Kai Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1, Uppsala Arrangör: Fysiska institutionen, Uppsala universitet Fullständigt program: http://www.teknat.uu.se/internt/dokument/aktuellt/elektron.htm Ingen föranmälan krävs. Efter programmet finns föreläsarna tillgängliga för att svara på frågor från media. Kontaktpersoner: Svante Svensson, professor i fysik, tel: 018-471 36 20, mobil: 0704-25 02 56, e-post: svante.svensson@fysik.uu.se Staffan Andersson, universitetslektor, tel: 018-471 35 21, e-post: staffan.andersson@fysik.uu.se FAKTA: Den högupplösande elektronspektroskopin, som mäter elektronernas energi, utvecklades av fysikern Kai Siegbahn och hans medarbetare på 1950-talet. Metoden kan användas för kemisk analys och kallas då för ESCA (Electron Spectroscopy for Chemical Analysis). Elektronspektroskopin baseras på den fotoelektriska effekten, som tolkades teoretiskt av Albert Einstein. Effekten innebär att en elektron rycks loss från en atom när den bestrålas med en foton (ljuspartikel). Einsteins teori säger att man genom att subtrahera elektronens rörelseenergi (när den rycks loss) från fotonens energi får elektronens ursprungliga bindningsenergi (hur hårt den satt fast i atomen). Med hjälp av Kai Siegbahns högupplösande elektronspektrometer kan man med stor precision mäta elektronens rörelseenergi när den har ryckts loss från atomen. Elektronspektroskopin är högst aktuell i dag. Den är ett grundläggande redskap för modern avancerad forskning. Omkring 5 000 vetenskapliga artiklar baserade på elektronspektroskopi publiceras varje år världen över. Elektronspektroskopin är också en vanligt använd metod för att lösa problem och kontrollera kvalitet inom många industrier, bland annat polymertillverkare, läkemedelsindustri och avancerad elektronikindustri.