Idéen om ”Arbetslinjer” har lång politisk historia

Ekonomhistorikern Malin Junestav har i sin avhandling undersökt 90-talets politiska idé om ”arbetslinjen” ur flera aspekter. Hon finner att den har en lång historia, som berättar om politiskt klimat och rådande syn på arbetslösa och socialbidragstagare. Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 ISBN: 91-554-6048-8 Abstract Under 1990-talet uppmärksammades ”arbetslinjen” i den social- och sysselsättningspolitiska debatten. Denna arbetslinje skulle enligt politiker och forskare ”upprätthållas” och ”stärkas”. Men trots att det kunde verka som att denna idé var en nypåkommen ingrediens i svensk politik, har den långa rötter i nationell social- och arbetslöshetspolitik, och välfärdsstatens institutioner har i hög grad utformats efter de idéer som sammanfattas i ”arbetslinjen”, menar Malin Junestav i sin avhandling. Hon har undersökt ”arbetslinjens” politiska idéinnehåll och hur detta har påverkat utformningen av politiken och välfärdsstatens institutioner, från 1920-talets AK-arbeten till 1990-talets Aktivitetsgaranti. Vad har ”arbetslinjen” inneburit för de politiska aktörerna under olika skeden av utbyggnad och inskränkning av sociala rättigheter i Sverige? Ska vi förstå innehållet som ett försvar av ”rätten till arbete” eller snarare som en skyldighet att bidra med en motprestation till samhället, i gengäld för de sociala förmåner som välfärdsstaten erbjuder? Studien innefattar politisk debatt, utredningar och lagstiftning under tre perioder, 1930-1955, då den moderna välfärdsstatens grunder lades, 1967-1980, då rättigheterna i välfärdsstaten utvidgades och 1990-2001, då massarbetslösheten blev ett problem och välfärdspolitiken begränsades. Tanken med att studera tre olika perioder är att jämföra ”arbetslinjens” innehåll och hur detta på olika sätt fick genomslag under de olika perioderna. Men också för att undersöka vad som eventuellt var mer konstant, eller kontinuerligt. Resultaten av undersökningen visar att det är rimligt att anta: - att arbetslinjen är en central politisk idé kring vilken det råder en kamp om tolkningsföreträde mellan olika aktörer - att den samhällekonomiska kontexten (förutsättningarna) har haft betydelse för hur idéinnehållet definierats - att arbetslinjen utgör en programmatisk övertygelse, och inte är knuten till en bestämd politisk ideologi, i svensk politik. Idén står således i direkt dialog till en politisk praktik och kan säga något om det rådande politiska klimatet (”högervridning” eller ”vänstervridning”). - att de politiska aktörernas formuleringar kring arbetslinjen säger en hel del om hur man ser på de medborgare som misslyckats med att försörja sig själva. Malin Junestav kan kontaktas på 018-471 1218 eller Malin.Junestav@ekhist.uu.se Anneli Waara