Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Nikotin under hjärnans tillväxtperiod ger bestående men

Nyfödda möss som utsätts för nikotin får problem med minne och inlärning när de blir vuxna. De blir också känsligare för låga doser av nikotin och andra giftiga ämnen. Emma Ankarberg visar i sin avhandling att känslighet för vissa ämnen hos vuxna kan ha förvärvats under en kritisk period under hjärnutvecklingen via exponering för nikotin. Hos många däggdjur har hjärnan flera känsliga utvecklingsperioder när störningar och skador kan orsakas av giftiga ämnen. Emma Ankarberg har i sin avhandling koncentrerat sig på den period när hjärnan växer som snabbast och då många av hjärnans kommunikationssystem utvecklas. Denna period inträffar hos möss direkt efter födseln och pågår fram till ungefär 4 veckors ålder. Hos människa påbörjas den snabba hjärntillväxten under de tre sista månaderna av graviditeten och pågår fram till cirka 2 års ålder. I avhandlingen visas att det finns en period under nyföddhetsperioden då bestående förändringar kan framkallas hos musungar som har exponeras för mycket låga doser av nikotin. Möss som exponerats för nikotin under denna period reagerar helt annorlunda när de som vuxna åter blir exponerade för nikotin. Istället för att som normala möss reagera med hyperaktivitet som svar på en låg dos nikotin, blir de mindre aktiva än normalt. De nikotinexponerade mössen har svårare att lära sig och minnas ju äldre de blir. Denna tidiga exponering för nikotin leder också till att en speciell typ av nikotina receptorer i hjärnan saknas, helt eller delvis. Avhandlingen visar också att de möss som får nikotin som nyfödda blir som vuxna känsligare för låga doser av olika giftiga ämnen, som till exempel bromerade flamskyddsmedel. Även känsligheten för nikotin och bekämpningsmedel ökar i vuxen ålder. Normalt ger inte dessa ämnen några effekter på vuxna möss vid de använda doserna. Möss som fått nikotin under nyföddhetsperioden reagerar annorlunda för dessa ämnen. De blir sämre på att ta till sig ny information i beteendetester, och denna oförmåga förvärras med tiden. Resultaten visar att känslighet för vissa ämnen hos vuxna inte behöver vara en nedärvd egenskap, utan lika gärna kan ha förvärvats under en kritisk period under hjärnutvecklingen via exponering för nikotin. Om resultaten i avhandlingen är överförbara till människan går inte att utesluta. Avhandlingen kan läsas på: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3770 Författare: Emma Ankarberg Avhandlingens titel: Neurotoxic Effects of Nicotine During Neonatal Brain Development: Critical Period and Adult Susceptibility Institution: Biologiska sektionen, Institutionen för evolutionsbiologi, Ekotoxikologi Disputationen äger rum fredag 5 december kl. 9.00 i Lindahlsalen, EBC, Norbyv. 18A, Uppsala Opponent är professor, PhD Richard F Seegal, Wadsworth Center, New York State Department of Health, Empire State Plaza, Albany, New York, USA Vidare information: Emma Ankarberg kan nås på telefon 018-471 26 01 eller via e-post emma.ankarberg@ebc.uu.se

Ämnen

Kontakter

Elin Bäckström

Presskontakt Pressekreterare Forskning, utbildning, övergripande 070-425 09 83

Sandra Gunnarsson

Presskontakt Pressekreterare forskning, utbildning, övergripande 073-469 75 92

Linda Koffmar

Presskontakt biträdande presschef Forskning, utbildning, övergripande 018-471 1959

Presstjänsten

Presskontakt Kontorstid alla dagar 070-167 92 96

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden