Ny ”skygg” svamp hittad i gammelskog

Trots att svampar i släktet Piloderma är vanliga, har forskare nu hittat fem tidigare okända arter. En av dem tillhör landets vanligaste arter, en annan finns bara i gammelskog. Upptäckten som publicerats i Fungal Biology, visar att mångfalden är större än vad man trott och att vissa av arterna riskerar att försvinna i takt med att gamla skogar avverkas.

Flera av svamparna i släktet Piloderma är bland de vanligaste arterna i Sverige. De lever tillsammans med träd i en form av symbios som kallas mykorrhiza, där de hjälper träden att ta upp vatten och näring i utbyte mot socker. På så sätt är de mycket viktiga för skogens ekosystem och tillväxt.

Forskare har nu hittat fem nya arter som beskrivs i en studie publicerad i Fungal Biology. Tillsammans med sju nya arter som de redovisade i en tidigare studie förra året har släktet Piloderma nu tredubblats i storlek och vuxit från att vara ett litet till ett medelstort svampsläkte.

− Vi har länge sett att Pilodermaverkar vara viktiga arter i mykorrhizasymbiosen och att artdiversiteten i släktet vida överstiger antalet namngivna arter. Det är tillfredsställande att vi nu, i och med avgränsning och namngivning, lättare kan synliggöra och kommunicera om dessa arter, säger Martin Ryberg, professor och en av författarna till studien.

Sällsynt art hittad i gammelskog

En av de nya arterna som beskrivits är Piloderma fugax. Den verkar vara sällsynt och hittades utanför Gällivare och i Tröndelag i Norge. Dess ekologi avviker från övriga arter i släktet, eftersom den endast växer i gammelskog. Därtill är den både liten och svår att upptäcka och forskarna har därför gett den namnet fugax, som betyder skygg, gömd eller flyktig.

− Det är intressant men också lite skrämmande att se att i ett släkte som Piloderma, där vi tidigare trodde att alla arter var vanliga, finns sådana här gömda gammelskogsarter. De riskerar att försvinna när skogslandskapet omvandlas från naturskogar till plantager. På grund av sin obetydliga storlek har ingen upptäckt dem. Jag hoppas att vår forskning kan bidra till att fler ser och förundras över både sådana här arter och skogar, säger Sten Svantesson som är försteförfattare till studien.

Jämför DNA för att hitta nya arter

I studien letade forskarna efter nya arter i Sverige, Norge, Finland och Litauen. De samlade in fruktkroppar och gick igenom sådana som redan hittats i andra forskningsprojekt. Sedan jämfördes de eventuellt nya arterna med redan existerande arter för att fastställa att de verkligen är nya.

− Arterna betraktas som nya om vi utifrån DNA-sekvenser anser att vi kan fastställa att de är biologiskt skilda från de redan existerande, det vill säga att ingen fortplantning sker dem emellan. Sedan använder vi data från jord- och rotspetsprover som laddats upp i internationella gendatabaser i tidigare studier för att få fram mer information om geografisk utbredning och ekologi, säger Sten Svantesson.

Bland de fem nya arterna hittades även den så kallade Piloderma luminosum. Det är en mycket vanlig art som lätt känns igen på sina nästan lysande gulorange fruktkroppar. Den har urskilts från ett artkomplex där den lika vanliga arten Piloderma byssinum ingår. Skillnaden mellan arterna är liten men konsekvent.

− De här två arterna växer ofta alldeles intill varandra och är vanliga i jord- och rotspetsprover. Genom att urskilja dem som olika arter kan man nu undersöka deras differentiering − om de utvecklat skilda nischer eller om det är andra faktorer som lett till att en ursprunglig art blivit två, säger Sten Svantesson.

Kontakt

Sten Svantesson, postdoktor vid Institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

E-post: sten.svantesson@ebc.uu.se
Telefonnummer: 070-309 55 88

Publikation

Sten Svantesson, et al., Five new species in Piloderma(Atheliales, Basidiomycota) and epitypification of P. byssinum, Fungal Biology, Volume 129, Issue 2, 2025, 101531, ISSN 1878-6146, DOI: 10.1016/j.funbio.2024.101531