Svenska kyrkans utrikespolitiska agerande under krigsåren

Hur agerade Svenska kyrkan utrikespolitiskt under 30- och 40-talen? Birgitta Brodd visar i sin avhandling att delar av kyrkans prästerskap kunde anamma den icke-kristna nationalsocialismen - på grund av Tysklands kamp för allmän moralisk upprustning. Birgitta Brodd Var Sveriges sak också kyrkans? ISBN: 91-721-7071-9 Abstract Birgitta Brodds avhandling är ett försök att klarlägga och utreda Svenska kyrkans sätt att agera i utrikespolitiska frågor åren 1930-1945, med särskild tonvikt på förhållandet till Tyskland och England. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar: Hur såg relationerna i utrikespolitiskt avseende ut mellan Svenska kyrkan å ena sidan och Sveriges riksdag och regering å andra sidan? Varför, i vilka frågor och vid vilka tillfällen intervenerade de tyska och engelska regeringarna i den Svenska kyrkans agerande? Hur såg det svenska utrikesdepartementet på Svenska kyrkans utlandsrelationer, fanns där ett spännings- eller samverkansförhållande i de frågor de gemensamt hade att handlägga? Den inledande genomgången av 1930-1940-talens politiska, kulturella och kyrkliga influenser bekräftar och förklarar den då rådande mentaliteten. Birgitta Brodd analyserar de dåtida biskoparnas herdabrev och visar hur delar av Svenska kyrkans prästerskap kunde anamma den icke-kristna nationalsocialismen. Tysklands kamp för allmän moralisk upprustning och mot den förekommande gudlöshetspropagandan spelade en icke oviktig roll. Ärkebiskop Eidem, en konsekvent utövare av den lutherska tvåregementsläran och därmed avståndstagare till kyrklig inblandning i politik, hyste uppfattningen att alla var medskyldiga till tingens utveckling. Han menade att alla på grund av sin själviskhet var delaktiga i skulden till kriget. Med alla avsågs såväl nationer som enskilda människor. Grunden för den förhärskande egoismen låg i den långt gångna sekulariseringen, ett utslag av mentaliteten. Birgitta Brodd presenterar resultaten i en omfattande avslutande analys som ger inblickar i vilken typ av svenskkyrkliga frågor som intresserade svenska UD, liksom Tysklands respektive Englands utrikesdepartement. Intresset från tysk sida präglades av misstänksamhet och propagandaiver. Samtliga kyrkliga utrikesfrågor bedömdes vara av politisk art. Uppmärksamheten från Englands Foreign Office dominerades av propagandaintresse. Där fanns också motståndsrörelsen med i bilden. Avhandlingen kompletterar tidigare historisk forskning kring Sveriges roll i andra världskriget. - Religionens allt tydligare plats i det globala samhället är ett tydligt incitament för historiker, kyrkohistoriker och religionsvetare med flera att samarbeta ämnesövergripande för att förstå och tolka det historiska skeendet, säger hon. Birgitta Brodd kan kontaktas på 018-471 2682, 018-529564 eller via e-post Birgitta.Brodd@teol.uu.se Anneli Waara