En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser. I flera fall var den till och med bäst. Resultaten har publicerats i två artiklar i tidskriften Solar Energy.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller. I musmodeller har blodplättarna visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären och på så sätt begränsa spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cancer Research.
I alla levande celler pågår ständigt en avancerad men viktig kurragömmalek. I en ny artikel beskriver forskare från Uppsala universitet hur de genom väldigt snabba mätningar i realtid har kunnat följa hur dna-bindande proteiner letar igenom arvsmassan på jakt efter sina specifika bindningsställen. Forskningen presenteras i tidskriften Nature.
Många läkemedel verkar via så kallade G-proteinkopplade receptorer. I en ny studie beskriver forskare från Uppsala universitet hur de kunnat förutsäga hur särskilda molekyler som kan användas i ny immunterapi mot cancer binder till sådana receptorer.
Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. I en studie gjord på 7 000 personer i norra Sverige, kan forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet visa att det är en oväntat stor grupp som har onormalt långa upprepningar vilket kan leda till en ökande förekomst av sjukdomen i befolkningen
Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år Sara Mangsbo docent i medicinsk vetenskap och forskningsledare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
Antalet människor som dör i organiserat våld i världen fortsätter att minska. Det visar den senaste rapporten från Uppsala Conflict Data Program vid Uppsala universitet. Att terrorgruppen Islamiska Staten, IS, i stort sett besegrats i Irak och Syrien har bidragit till de lägsta dödstalen sedan 2011. Det finns dock en del som oroar fredsforskarna.
1) Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. Nu har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu. 2) Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för 2-3. Det föreslår forskare som har analyserat DNA från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har återskapat flera miljarder år gamla enzymer och programmerat om dem för att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna varianter klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken, för till exempel bioreaktorer eller kemisk nedbrytning av miljögifter. Studien har publicerats i Chemical Science.
Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för identifiering av funktionella mutationer och hur dessa påverkar gener med betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos. Studien är publicerad i Genome Biology.
Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. De båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en studie i tidskriften Climate Policy.
Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.
