En ny tidigare okänd grupp av primitiva encelliga livsformer, så kallade arkéer, har upptäckts av forskare från bland annat Uppsala universitet. Dessa arkéer är sannolikt beroende av andra organismer för sin överlevnad och kan troligen lagra energi genom fermentering. Studien som publicerats i Nature Communications ger nya insikter i arkéernas mångfald och evolutionära historia.
Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år. Studien publiceras i tidskriften Lancet Global Health.
Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran, som kan bli mer än 100 år gammal, har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.
Forskare vid Uppsala universitet har gjort en kartläggning av enzymet ACE2 i hela människokroppen, som föreslagits spela en viktig roll för utveckling av sjukdomen COVID-19. I motsats till tidigare forskning visar studien att ingen eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala luftvägar. Resultaten beskrivs i en artikel i Molecular Systems Biology.
I en ny studie visar en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de lyckats väldigt väl med att samla upp så kallade ”heta elektronhål”. Forskningens resultat kan användas för att förbättra solceller, fotokemiska reaktioner och fotosensorer. Den vetenskapliga artikeln publiceras i Nature Materials.
Precisionen vid behandling av hjärncancerformen glioblastom kan öka och befintliga läkemedel användas på nya sätt. Det visar en studie från Uppsala universitet där ett stort antal cellprover från patienter med hjärntumörer undersökts. Forskarna har kartlagt hur cellförändringar i glioblastomceller påverkar effekten av olika läkemedel. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Reports.
Utvecklingen av våra tänder kan spåras hela vägen tillbaka till de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för över 400 miljoner år sedan. Det konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet. För att kunna undersöka de svårstuderade fossilen har forskarna använt sig av en avancerad typ av skiktröntgen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.
Enlight-konsortiet, där Uppsala universitet ingår, blir ett av 24 nya europeiska universitetssamarbeten som finansieras av EU-kommissionen i andra omgången av prestigeprogrammet European Universities. Programmet syftar till att skapa fördjupade strategiska samarbeten mellan europeiska universitet för att gemensamt möta Europas samhällsutmaningar.
Palmers egenskaper skiljer sig på många sätt från andra tropiska träds. En ny stor studie ledd av forskare vid Uppsala universitet har kartlagt hur många palmer det egentligen finns i olika tropiska områden. Andelen palmer är viktig att ta med i beräkningar för skogars möjligheter att ta upp kol och i uppskattningar av skogsområdens känslighet för klimatförändringar.
Frivilliga åtgärder som individer vidtagit för att minska smittspridningen har varit helt avgörande för att begränsa antalet sjuka och döda i covid-19 i Sverige. Det visar en nypublicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases. Forskarna bakom studien har använt en modell som laddats med omfattande information om Sveriges befolkning.
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser. I flera fall var den till och med bäst. Resultaten har publicerats i två artiklar i tidskriften Solar Energy.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller. I musmodeller har blodplättarna visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären och på så sätt begränsa spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cancer Research.
