Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Nytt snabbtest visar hur antibiotika samverkar för att döda bakterier

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.

  • Sömnproblem liten påverkan på typ 2-diabetiker som medicinerar

    ​Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem – när det gäller nivån på långtidsblodsockret. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att problemen påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning och att det viktigaste är att patienterna fortsätter att medicinera.

  • Svårt driva skadeståndsmål vid immateriella intrång

    Att fastställa skadestånd vid immateriella intrång, som olagligt spridande av upphovsrättsskyddat material, måste alltid göras utifrån ett helhetsgrepp. De skadestånds- och processrättsliga principerna ska fungera som komplement och inte ersätta lagarnas och direktivens särskilda bestämmelser om hur själva ersättningsbestämningen ska göras och vilka särskilda omständigheter som ska vägas in.

  • BATTERY 2030+ - nu startar Europas storskaliga batteriforskningsinitiativ

    Nu drar den europeiska forskningssatsningen BATTERY 2030+ igång. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Dessa behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Projektet leds från Uppsala universitet.

  • Möjlig mekanism bakom blodproppar vid covid-19 funnen

    Varför drabbas så många patienter med covid-19 av blodproppar? Det är inte klarlagt, men forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har nu hittat en mekanism där ett särskilt protein tros trigga igång en del av vårt immunförsvar som kan göra blodet mer benäget att koagulera och bilda proppar. Studien har publicerats i Thrombosis and Haemostasis.

  • Svenska arbetare bland de högst betalda i Europa vid 1800-talet slut

    Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien har publicerats i tidskriften The Journal of Economic History.

  • Avancerad bildteknik visar dinosaurieungen inuti sitt ägg

    I en ny vetenskaplig artikel ger forskare från bland annat Uppsala universitet en glimt av hur en långhalsad dinosaurie-baby såg ut inuti sitt ägg innan kläckning. Forskargruppen kunde med avancerad visualiseringsteknik se även små och sköra delar av embryot som låg inbäddade i sten. Fynden beskrivs i tidskriften Current Biology.

  • Nervblockad skyddar mot typ 1-diabetes

    I en studie på möss har forskare från Uppsala universitet och La Jolla Institute for Immunology i USA funnit att nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.

  • Ny metod gör det möjligt att mäta ultrasnabba magnetiska förändringar

    Hur kan det i en framtid, med ökande behov av att lagra digital information, bli möjligt att mäta om magnetiska bits switchar tillräckligt fort i till exempel allt kraftfullare hårddiskar? I ett samarbete har fysiker från bland Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material. Resultaten publiceras i Nature Communications.

  • ​Ny tidig biomarkör för cancersjukdomar

    I en studie gjord på över 400 sjukhuspatienter med 18 olika cancerdiagnoser har forskare kunnat visa att EVP, extracellulära vesiklar och partiklar, skulle kunna användas som biomarkörer för flera cancersjukdomar. Studien som har letts av forskare från bland annat Uppsala universitet publiceras nu i den medicinska tidskriften Cell.

  • Flera utrotningshotade djurarter kan sannolikt infekteras av SARS-CoV-2

    Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas av viruset SARS-CoV-2 via den så kallade ACE2-receptorn. Bland högriskarterna fanns många utrotningshotade arter, såsom flera apor.

Visa mer