Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Det nya verktyget ingår i forskningsprojektet Nyhetsvärderaren som undersöker nya metoder för att öka den digitala källkritiska förmågan hos ungdomar.

    Nytt verktyg gjorde elever bättre på att avslöja fejkade bilder och filmer

    Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar människor i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. Självtestet har också utvärderats i en vetenskaplig studie där forskarna fick ett kvitto på att verktyget verkligen förbättrade elevernas digitala källkritiska förmåga.

  • ​Torkat blod – enkel och effektiv insamlingsmetod för proteinanalyser

    Ny forskning från Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att självprovtaget blod insamlat som torkade bloddroppar fungerar bra för analyser av proteinbiomarkörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Det innebär att det kan bli enklare att lämna blodprov, att människor kan göra det själva och att hanteringen blir billigare.

  • Ny modell kan förutsäga hur bakterier utvecklar antibiotikaresistens

    Med hjälp av teoretiska modeller för bakteriers ämnesomsättning och förökning går det att förutsäga vilken typ av resistens som bakterierna kommer att utveckla när de exponeras för antibiotika. Det här har nu forskare från Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Köln i Tyskland kunnat visa. Studien publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution.

  • Bilden visar den uppdelade inre uppbyggnaden av ett ben från en 380 miljoner år gammal lobfenig fisk (vänster) som skiljer sig från den öppna märghålan i tetrapoden Discosauriscus överarmsben (höger) där hematopoes kan ske. Bild: Sophie Sanchez

    Nya ledtrådar till hur landdjurens benmärg utvecklades

    När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.

  • Filmen med Eva Garmendia och Jennifer Jagdmann vid Uppsala Antibiotic Center ska användas i en workshop om antibiotikaresistens. Foto: Jamil Tokmaji / Eva Garmendia

    SciFest 2021 – en digital vetenskapsfestival

    Den 4-10 mars går den populärvetenskapliga festivalen SciFest av stapeln. I år är hela arrangemanget digitalt, vilket gör det möjligt för skolklasser och intresserad allmänhet från hela Sverige att delta.

  • Hörmembranet och hörselnerven i hörselsnäckan. Oktavbanden har getts olika färger. Människan kan uppfatta frekvenser från 20 Hz (toppen av snäckan) till 20 000 Hz (basen av snäckan). Bild: Hao Li

    Ljudfrekvenskarta för innerörat skapad med avancerad röntgenteknik

    Forskare vid Uppsala universitet har skapat den första 3D-kartan över var i innerörats hörselnerv de olika ljudfrekvenserna fångas upp. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen kunde de följa de fina nervtrådarna och det svängande hörselorganet i hörselsnäckan och ta reda på exakt hur det inkommande ljudets frekvenser fördelas. Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.

  • Behandling med propranolol minskar antalet och storleken på kavernom. Kärlmissbildningarna, kavernom visas i grönt. Foto: Joppe Oldenburg

    Betablockerare kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan

    Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.

  • Sädesärla Motacilla alba alba. Foto: Göran Ekström

    ​Skillnad i sädesärlors utseende kodas från två genregioner

    De mest framträdande skillnaderna i fjäderdräkten mellan två underarter av sädesärlor bestäms av gener i endast två små regioner i arvsmassan. Det visar forskare från Uppsala universitet och University of Colorado Boulder i USA i en omfattande studie av två underarter av sädesärlor, som publiceras i tidskriften Nature Communications.

  • Vårt medfödda immunsystem förvärrar läget vid svår covid-19

    Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology.

  • Uppsala universitet summerar coronapräglat år och blickar framåt

    Uppsala universitets verksamhet har under 2020 genomgått stora förändringar till följd av pandemin, såsom rekordsnabb digitalisering, stor ökning av antalet studenter och utbredd omställning till forskning om Covid-19. Årsredovisningen, som fastställdes av konsistoriet idag, visar ett stabilt universitet som fortsatt utvecklas.

Visa mer