Kommuner kan använda sin lokala bostadspolitik för att påverka flyktingmottagandet och i vilken utsträckning som flyktingar bosätter sig i kommunen på lång sikt. Medan vissa kommuner ger flyktingar permanenta bostadskontrakt, ger andra endast tillfälliga kontrakt som försvårar för individen att stanna och etablera sig i kommunen. Det visar en ny studie, ledd från Institutet för bostads- och urban
En stad som är bra för barn är bra för alla. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i stadsplaneringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust och en hållbar stad.
Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.
År 2050 kommer cirka 70 procent av världens barn att bo i städer. Under toppmötet Uppsala Health Summit i oktober samlas internationell expertis från olika sektorer för att tillsammans föreslå hur städer kan planeras och folkhälsostrategier stärkas för att bättre värna om barns hälsa och välbefinnande.
Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences USA.
Ohygieniskt och dåligt för barnen eller designade förvaringslösningar och mer tid för familjemys. Synen på trångboddhet skiljer sig mellan stadens ytterområden och attraktiva lägen i innerstaden. I avhandlingen Trångboddhet: Mellan bostadsstandard och boendemoral har sociologen Helen Ekstam studerat trångboddhet ur både ett historiskt och nutida perspektiv.
Stadsplaneringen av Stockholm bidrar till att staden blir mer segregerad och orättvis. Det visar en ny avhandling av kulturgeografen Jon Loit från Uppsala universitet. I den pågående stadsplaneringen av Stockholm dominerar en nyliberal marknadsorienterad inriktning med mål att främja tillväxten medan de sociala målsättningarna får stå tillbaka.
Den populära konferensen Bostadsmötet, som tidigare ägt rum i Gävle, har flyttat till Uppsala. Konferensen riktar sig till forskare och aktörer i fastighets- och byggbranschen och syftet är att diskutera aktuella bostadsrelaterade frågor och presentera de senaste forskningsrönen under populärvetenskapliga former.
Vad kännetecknar egentligen en storstad? Har den globala staden förlorat sin själ? Den 26 mars håller bostadssociologen Sharon Zukin en öppen föreläsning under sitt besök på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Stockholms utveckling som stad har tvingat fram en storstadsestetik som lett till en ny fiktionsform – storstadslitteraturen. Litteraturvetaren Alexandra Borg tar i sin avhandling ett grepp om stockholmslitteraturen och visar att den varit betydelsefull för stockholmarnas identitet. Disputationen äger rum den 25 februari.
Dagens stadsplanerare betonar allt som oftast det visuella och ordnade i försöken att bygga ”stadsmässiga” miljöer. Men det resulterar inte nödvändigtvis i levande urbana miljöer. Det menar kulturgeografen Sara Westin som i sin avhandling framför en radikal kritik mot detta perspektiv. Disputationen äger rum den 10 december.
Hon är ett av de riktigt stora namnen inom kulturgeografin och har gjort sig känd genom sin forskning på bostadsfrågor utifrån ett perspektiv som kombinerar social rättvisa och marknadsdynamik. På tisdag föreläser hon vid Uppsala universitet.
För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren. Avhandlingen granskas den 5 juni.
Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.
Arbetarstadsdelar som i takt med stadens utveckling förtätats och hamnat centralt har visserligen bra läge, men kan ändå ha dåligt rykte och typiska förortsproblem. Bostadsforskaren Mats Sundin har i sin avhandling karakteriserat tre otypiska stadsdelar genom att studera deras historiska förändring.
Gatunamn är viktiga för hur ett område uppfattas och för trivseln och man hittar gärna på egna namn för exempelvis parker om de officiella inte vinner gehör. Det visar Carina Johansson i sin avhandling där hon undersökt stockholmarnas kunskaper om och attityder till stadens gatunamn. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 15 december.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden