Gå direkt till innehåll

Ämnen: EU-frågor

  • Den ryska gasen kommer inte täcka EU:s efterfrågan

    Idag finns en livlig debatt i EU om de politiska konsekvenserna av beroendet av rysk gas. En fråga som borde lyftas fram är huruvida det i framtiden kommer att finnas tillräckligt med gas överhuvudtaget för export till EU. Det menar fysikern Bengt Söderbergh som i sin avhandling utvärderat framtida nivåer för norsk och rysk gasexport. Avhandlingen försvaras den 19 februari vid Uppsala universitet.

  • Ny bok: EU och den globala krisen

    Vilka konsekvenser får den ekonomiska krisen för Europa? I boken EU och den globala krisen – Europaperspektiv 2010, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 3 februari, presenteras aktuell forskning om hur EU hanterat den globala krisen och vilka konsekvenser krisen får för marknader, rättssystem, och unionens politiska system.

  • Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige

    I Sverige lever flera hundra tusen personer med medborgarskap i länder med en islamisk arvsordning. Vid arvsfördelningen efter dessa personer innebär den svenska lagen att domstolar ska tillämpa den islamiska arvsordningen. I sin avhandling, som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet, lyfter Mosa Sayed upp frågor och problem som uppstår när islamisk rätt krockar med svenska principer.

  • Uppsala universitet satsar på Europarätt

    Europarätten växer och får allt större betydelse för svensk rättstillämpning. Det lärosäte som inte vill hamna i bakvattnet satsar. Så resonerar den juridiska fakulteten vid Uppsala universitet som anställer en ny professor, nya forskare och bygger upp en helt ny forskningsmiljö omkring just Europarätt.

  • Svenskt självbestämmande viktigare än neutralitet

    Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.

  • Uppsalaforskare välkomnar positivt besked om ESS i Lund

    Nattens positiva besked från EU att de flesta länder stödjer en neutronstrålningsanläggningen i Lund innebär att det nu är mycket troligt att ESS placeras där och sätter Sverige på kartan internationellt. Det menar Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet, där landets största grupp inom neutronstrålningsforskning finns.

  • EU:s utvidgning österut var en framgång, visar ny bok

    Fem år efter utvidgningen österut mår EU förvånansvärt bra, visar boken Europa efter utvidgningen. Li Bennich-Björkman vid Uppsala universitet analyserar tillsammans kolleger från Stockholm och Göteborg EU:s utveckling sedan 2004, och konstaterar att den pessimistiska ton som rådde då inte varit befogad. Ifall EU ska utvidgas ytterligare krävs dock vissa institutionella reformer, menar forskarna.

  • Pressinbjudan: Europas forskningspolitik - vart är vi på väg?

    Hur har forskningspolitiken förändrats i Europa, inklusive Sverige, de senaste åren? Hur ser framtiden ut? Den 17-18 mars samlas forskare, finansiärer och representanter för europeiska forskningsorganisationer i Uppsala för att diskutera och reflektera kring utvecklingen inom forskningspolitik och vetenskapliga institutioner i dagens Europa.

  • Europeisk integration mellan visioner och verklighet

    Är EU tillräckligt integrerad för att kunna hantera de stora utmaningarna för framtiden? I boken Europaperspektiv 2009, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 4 februari, presenteras aktuell forskning om europeisk integration. Dagen avslutas med att tidigare statsminister Göran Persson ger sina reflektioner inför det svenska ordförandeskapet.

  • Frankrikes ambassadör talar EU med Uppsalastudenter

    På tisdag, den 30 september, kommer Frankrikes ambassadör Joël De Zorzi på officiellt besök till Uppsala. På programmet står bland annat ett samtal om EU med studenter och gymnasieelever och en öppen föreläsning om vad Frankrike vill prioritera som EU:s ordförandeland.

  • EU:s demokratisering kräver nationella initiativ

    Björn Lindberg har undersökt möjligheten att öka demokratin inom EU genom ökad konkurrens mellan partierna i EU och val över nationsgränserna. Han kommer fram till att en sådan förändring kräver initiativ och engagemang från partierna på nationell nivå. Disputationen äger rum den 22 maj vid Uppsala universitet.

  • Vad menar EU med begreppet rättsstat?

    Respekt för rättsstatsprincipen är ett grundläggande krav för nya EU-medlemmar och för de stater EU samarbetar med. Men EU har aldrig förklarat vad man menar med begreppet rättsstat. I sin avhandling i juridik har Erik Wennerström vid Uppsala universitet analyserat de rättsstatskomponenter EU använder, och med hjälp av dem skapat ett empiriskt belagt begrepp. Wennerström disputerade den 12 maj.