I sin avhandling i religionsfilosofi har Ingrid Malm Lindberg undersökt hur fantasi används inom religion och naturvetenskap. Hennes analys visar att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen och hur man föreställer sig alternativa möjligheter.
Får var och en göra som den vill med sin egen kropp eller bör någon försöka hindra den som försöker ta sig liv eller skada sig? I avhandlingen ”Att ta skriken på allvar – Etiska perspektiv på självdestruktivt beteende” argumenterar Rikard Friberg von Sydow för att människan existerar i en flock och att en person inte fullt ut kan äga sin egen kropp.
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet drar igång en etikblogg på både svenska och engelska. Bloggen kommer att ta upp aktuella ämnen ur både forskardebatten och pressen. Med den svenska versionen vill man öppna en möjlighet att diskutera svenska förhållanden med en bredare publik.
När är det rätt att avbryta en behandling? Är det ok att barn är försökspersoner i medicinsk forskning? De etiska frågorna ställs ibland på sin spets i medialt uppmärksammade fall. Den 14-16 juni samlas forskare från hela världen i Uppsala för att belysa medicinsk etik ur alla möjliga synvinklar. Ett 70 föredrag belyser olika aspekter av dessa centrala frågor.
I praktiken nekar etikprövningsnämnder patienter tillgång till det bästa medicinska kunnandet genom en strikt syn på autonomi. I en artikel i British Medical Journal hävdar Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, att detta får konsekvenser både för forskning och framtida vård.
Forskaren Linda Woodhead och förlagsredaktören Norman Hjelm har utsetts till nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten, Uppsala universitet.
184 miljoner under tio år i Linnéstöd. Det blev resultatet för Uppsala universitet när Vetenskapsrådet och Formas avslöjade att 20 av 105 ansökningar beviljats stöd. Tre av dessa tillhör Uppsala universitet och en är en gemensam satsning mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.
Vilket är vårt etiska ansvar gentemot kommande generationer, och hur kan detta ansvar hjälpa oss att handskas med konkreta problem som rör framtiden? Teologen Lars Löfquist har utvärderat olika etiska teorier med utgångspunkt i diskussionen om hanteringen av kärnkraftsavfall. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 maj.
Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.
Uppsala universitet samlar resurserna kring forskningsetik. Vid årsskiftet inrättades ett nytt fakultetsövergripande Centrum för forsknings- & bioetik. – De etiska frågorna spänner över stora områden och att vår verksamhet nu blir fakultetsövergripande leder till nya spännande samarbeten, säger Mats G Hansson, föreståndare vid det nya centret.
Gemensamma intressen och samlade ansträngningar, men också tolerans mot olikheter, är viktigt för sammanhållningen bland de konservativa mennoniterna i Bolivia. Det visar Anna Sofia Hedberg i sin avhandling i kulturantropologi som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 december.