Hörselnedsättning drabbar miljarder människor, men krokodiler, som lever nästan lika länge, uppemot 70 år, behåller sin hörsel i gott skick hela livet. En anledning är att krokodilerna kan skapa nya hårceller och nu är en forskargrupp från Uppsala universitet på väg att hitta orsaken till det. Förhoppningen är att kunskapen från krokodilvärlden ska kunna hjälpa människor med hörselnedsättningar.
Personer med social ångest har markant avvikande personlighetsdrag än andra. Känslomässig instabilitet och introversion är utmärkande drag. Det visar en ny studie av Tomas Furmark med kollegor vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Plos One.
Människor använder flera beteenden för att dela med sig av sina upplevelser, som när ett barn följer sin förälders blick och upptäcker ett flygplan på himlen. En ny studie visar att spädbarn som senare diagnostiseras med autism mer sällan tar egna initiativ till att dela sin egen upplevelse. Det här stödjer hypotesen att barn med autism har reducerad social motivation redan när de är spädbarn.
Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.
I en ny studie från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har forskare visat att spädbarn som har ett äldre syskon med autismspektrumtillstånd (AST) är långsammare på att planera rörelser jämfört med barn som inte har AST i släkten. Syskon till barn med AST har själva förhöjd sannolikhet att få AST på grund av att AST har en stark ärftlig komponent.
Personer med utvecklingsstörning ska ha samma rättigheter och ha självbestämmanderätt på samma villkor som andra. Men hur fungerar detta konkret i rättsliga sammanhang? Det diskuterar jur. dr. Therése Fridström Montoya i en ny avhandling från Uppsala universitet.
I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig. Idag publiceras en ny studie i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA, som visar att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid 2½ års ålder.
Personer med Downs syndrom kan behöva högre hormonnivåer än andra för att utvecklas och må bra. Det tyder barnläkaren Åsa Myrelids avhandling på, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 5 september. Resultaten kan användas för att förbättra det medicinska omhändertagandet av barn med Downs syndrom.
Det finns flera klyftor mellan hur unga upplever sitt demokratiska ansvar, som på olika sätt tas upp i skolans undervisning, och hur de i agerar i vardagen. Detta behöver uppmärksammas, menar Silvia Edling, som i sin avhandling studerat ungas syn på ansvar. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 27 maj.
Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.
Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, men också för ens möjligheter att senare beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, menar Denise Malmberg vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm vid FoU Välfärd har undersökt funktionshindrade brottsoffers situation.
Barn och ungdomar med rörelsehinder kan själva ge viktig information för att kunna anpassa vården till varje barn. Sjukgymnasten Lena Jemtå visar att de flesta av barnen och ungdomarna trivs bra med livet och sig själva. Men samtidigt kan smärta och förvärvade funktionshinder få dem att trivas sämre. Den 24 oktober lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.
Patienter som till följd av olika sjukdomar har svårt att svälja kan botas med hjälp av en sorts enkel mungympa. Övningarna triggar igång hjärnan och får ansiktsmusklerna att börja fungera igen, visar Mary Hägg vid Uppsala universitet i en ny avhandling. Dessutom presenterar hon ett nytt instrument som kan mäta effekten av behandlingen. Mary Hägg disputerade den 14 december.
Frågan om hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand blev aktuell på 60- och 70-talet, och läkare, psykologer, handikapporganisationer med flera gjorde olika ställningstaganden. Carina Carlhed vid Uppsala universitet har i sin avhandling i pedagogik använt denna kamp om symboliska värden för att studera hur symbolisk maktutövning fungerar. Avhandlingen granskas den 14 december.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden