Under senare år har intresset för solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet ökat markant. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Jonas Pettersson undersökt hur giftigt material som nu används i tunnfilmssolceller av typen CIGS kan bytas ut mot zinkoxidbaserade material. Han har också visat hur solcellerna kan få högre verkningsgrad.
Ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingen utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.
Hur kan utbildning hjälpa oss att möta utmaningarna med hållbar utveckling idag och i morgon och vilken roll kan och bör studenter ha i utformningen av utbildningen? Det är två av de frågeställningar som kommer att diskuteras vid konferensen om utbildning för hållbar utveckling vid Uppsala universitet den 23-25 maj.
Vi kan inte blunda för att människans livsstil är på kraftig kollisionskurs mot naturen. Det menar Anders Wijkman och Johan Rockström som berättar om sin nya uppmärksammade bok när Uppsala Hållbarhetsmånad rivstartar nästa vecka. Det blir också mingel och underhållning när detta nya evenemang, som vill engagera och bli en arena för möten mellan människor och organisationer, har premiär.
Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan processen effektiviseras, både i material- och tidsåtgång. Det visar Per-Oskar Westin i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 mars.
Batterier som inte håller måttet, processer som slukar energi: Industrin brottas med problem inom energiområdet som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday InnoEnergy den 10 mars träffas industrifolk och energiforskare från Uppsala universitet och KTH för att gemensamt närma sig problemens lösning.
40 forskare från flera länder har under två år studerat stadslivets globala utveckling; från de första stadsbildningarna för 10 000 år sedan och framåt. Den 23 februari presenteras resultatet, en 600-sidig bok om de integrerade mentala och miljömässiga processerna bakom städers framväxt.
De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte för lite solljus eller tekniska problem i kraftsystemet. I stället är det de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Många ägnar sig åt geoturism utan att tänka på det. Till exempel när de tittar på raukar på Gotland eller plockar fossil på en strand. Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet vill öka intresset och underlätta för dem som vill upptäcka det geologiska landskapet. Därför ger de nu ut en serie böcker på temat geoturism.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
Grodor är känsligare för hormonstörande miljögifter än vad man hittills trott. Hanliga yngel som får simma i vatten med relevanta nivåer av ett sådant ämne får sänkt fertilitet eller omvandlas till honor visar en avhandling av ekotoxikologen Irina Gyllenhammar vid Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 26 september.
Vilken forskning behövs för att lyckas bygga en hållbar framtid och hur uppnår man ett bra globalt samarbete? Under tre dagar, 27-29 maj, kommer Uppsala att vara geografisk mittpunkt för en bred diskussion om framtida globala utmaningar med temat "Meeting Global Challenges in Research Cooperation". SIDA, UD, forskningsfinansiärer och universitet deltar i paneldebatterna.
Uppsala universitet och Akademiska Hus – hyresgäst och hyresvärd - har kommit på ett nytt sätt att samarbeta för att minska energianvändningen. Projektet kommer både att ge miljövinster och spara pengar för båda parter.
Linda Brus har vidareutvecklat och testat nya metoder för att göra solenergianläggningar mer konkurrenskraftiga. Den 25 april disputerar hon vid Uppsala universitet.
Med hjälp av stora datorberäkningar kan man effektivt undersöka olika materials egenskaper för vätelagring. Det visar Carlos Moysés Graça Araújo i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 april. I hans arbete finns bland annat ett nytt litiumbaserat och mycket lovande material.
Vad är hållbart boende? Är det offentliga rummet tillgängligt för alla? Hur vill vi bo som äldre? Bl a det diskuteras på Bostadsmötet i Gävle den 2-3 april, där forskare, politiker och representanter för näringsliv och intresseorganisationer ger sin syn på bostadspolitiken. Arrangör är Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, som även ordnar pressträff den 1 april.
I höst startar en unik utbildning ledd från Uppsala universitet där åtta lärosäten i sex länder ger studenter från hela Europa möjlighet att tillsammans lära det bästa från varje universitet. På köpet får de bred kunskap om hur olika sjöar och vattendrag kan fungera beroende på lokala förhållanden.
Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.
Under de senaste åren har EU arbetat hårt med att etablera unionen som en ledande aktör i den globala kampen mot klimatförändringarna. I boken EU och den globala klimatfrågan – Europaperspektiv 2008, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 6 februari, presenteras aktuell forskning om EU:s klimatarbete.
I det senaste numret av tidskriften Emerging Infectious Diseases, rapporterar svenska forskare att fåglar som fångades på den högarktiska tundran, i samband med tundraexpeditionen ”Beringia 2005”, var bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Dessa fynd tyder på att antibiotikaresistensen spritt sig ut i naturen, vilket är alarmerande för framtidens sjukvård.