Tillgängligheten styrs både av hur vården är organiserad, vilket utbud den kan erbjuda och av var den finns. Det visar Grazyna Teresa Adamiak i sin avhandling där hon studerat tillgänglighet inom sjukvården.
För att kunna använda den nyvunna kunskapen om människans arvsmassa medicinskt behövs metoder för att snabbt undersöka patienternas gener och proteiner. Professor Ulf Landegren vid Uppsala universitet leder ett europeiskt forskningsprojekt som ska utveckla de molekylära verktyg som behövs.
Det finns skillnader mellan män och kvinnor med sjukdomen ALS när det gäller nivån av vissa ämnen i blod och ryggmärg. Det visar Titti Ekegren som under sitt avhandlingsarbete studerat grundläggande mekanismer för cellernas överlevnad i samband med sjukdomen.
För att en tumör ska växa och sända ut metastaser måste nya blodkärl bildas. Kristina Holmqvist har i sin avhandling studerat proteinet Shb som spelar en viktig roll i denna process. Resultaten skulle kunna leda till bättre metoder för att hämma tumörtillväxt.
Bristen på organ innebär en begränsning för antalet patienter med ungdomsdiabetes som kan erbjudas transplantation av bukspottskörtelns insulinproducerande Langerhanska öar. Peter Schmidt har undersökt möjligheterna att använda öar från grisar.
Är det etiskt försvarbart att förbättra människors minne eller motorik med genteknik? Är det etiskt att låta bli? Professor Thomas H. Murray, som på fredag promoveras till hedersdoktor vid medicinska och farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet, föreläser den 26 januari om de svåra frågor som gentekniken väcker.
Genom att skräddarsy cellgiftsdosen för varje patient skulle behandlingen mot bröstcancer kunna förbättras avsevärt. Det visar Uppsalaforskaren Henrik Lindman i sin doktorsavhandling. Metoden har visat sig ge mycket bra resultat kliniskt.
Ann-Cristin Åberg har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en metod, GMF, som kan användas för att förbättra rehabiliteringen av äldre så att de mer självständigt klarar det dagliga livet. Metoden har redan rönt stort intresse inom äldrevården. Hon visar också att det är viktigt känna till och stimulera den äldres tidigare vanor och intressen.
En ny typ av E-vitamin kan förebygga de skador som orsakas av förändringar i blodflödet vid hjärtinfarkt. Det visar Hongjiang Chen i sin avhandling.
Många läkemedel har så kallad kontrollerad frisättning, vilket innebär att den aktiva substansen släpps ut sakta. Fördelarna är att patienten inte behöver ta sin medicin så ofta, samt att risken för biverkningar minskar. Anna Imberg har i sitt avhandlingsarbete utvecklat nya partiklar, så kallade lipid/polymer partiklar, som kan användas för att leverera aktiva substanser.
Genom att applicera en svag ström via en läkemedelsinnehållande elektrod är det möjligt att tillföra läkemedel direkt in i huden vid behandling av hudcancer. Nadia Merclin visar i sitt avhandlingsarbete att den nya metoden jontofores når längre ner i huden än de metoder man vanligtvis använder vid hudcancer.
Genläkemedel som baseras på naturliga kolhydrater, s.k. chitosaner, kan bli alternativ till de mer eller mindre toxiska system som idag prövas för genterapi. Det visar Magnus Köping-Höggård på institutionen för farmaci i sin avhandling.
Sjukhussammanslagningar och besparingar har ökat både arbetsbelastningen och sjukfrånvaron inom intensivvården. I sitt avhandlingsarbete drar Eva Lindberg slutsatsen att det är den ökande andelen rehabiliterande vård, exempelvis större operationer på äldre patienter, som skapar stress och oenighet hos personalen. Eva Lindberg har under fyra år studerat vad som händer med personalen och organi
Unga, under- och normalviktiga, kvinnor med starkare muskulatur har också en högre bentäthet. Därför bör träning för kvinnor vara mer inriktad på att öka muskelstyrkan än förbränningsträning som riskerar ge en viktminskning, en känd riskfaktor för benskörhet. Det konstaterar Eva Ribom i sin avhandling om bentäthet och kvinnor. Sambandet mellan muskelstyrka och bentäthet hos kvinnor är främst
Gynekologins professionalisering gick hand i hand med bukhålekirurgins utveckling och utövades av män. När kvinnliga läkare tog sig in i yrket välkomnades de av patienterna, men mötte stort motstånd från sina manliga kollegor. Ulrika Nilsson har i sin avhandling studerat den svenska gynekologins utveckling i Sverige ur ett könsperspektiv.
Många läkemedel kan inte ges via munnen eftersom de inte kan tas upp från tarmen. Alla försök att lösa detta problem har hittills resulterat i oacceptabla risker för biverkningar, huvudsakligen för att tarmbarriären påverkats så kraftig att inte bara läkemedlet, utan även andra ämnen, som exempelvis toxiner, kan tas upp.
Nyfödda möss som utsätts för nikotin får problem med minne och inlärning när de blir vuxna. De blir också känsligare för låga doser av nikotin och andra giftiga ämnen.
Barn med ryggmärgsbråck har varierande symtom på funktionsnedsättningar. För att kunna ge effektiv sjukgymnastik är det viktigt att känna till orsaken till barnens problem.
Män är "läkare", medan kvinnor är "kvinnliga läkare" och exceptionella men samtidigt bristfälliga kvinnor. Kristina Eriksson visar i sin avhandling hur kulturella föreställningar om kön bidrar till att kvinnor och män också i dagens jämställda Sverige möter olika villkor och möjligheter i samhälls-, arbets- och familjeliv.
Bakterien Chlamydia pneumoniae, även kallad TWAR, blev för tjugo år sedan delvis felaktigt utpekad för att orsaka den så kallade orienterarsjukan. Erik Normann konstaterar i sitt avhandlingsarbete att C. pneumoniae är relativt vanlig hos förskolebarn. Oftast orsakar dock bakterien bara lindrig sjukdom utan ytterligare hälsoeffekter de närmst följande åren. Ny avhandling: Chlamydia pneumon