Rolandisk epilepsi, som drabbar cirka 17 procent av alla barn med epilepsi, har tills nyligen betraktats som ett helt godartat epilepsisyndrom. Anfallen är oftast få och lätta att behandla med mediciner. Dessutom blir barnen alltid anfallsfria före 16 års ålder. Men situationen är inte helt okomplicerad. Förmågan till problemlösning och inlärning påverkas, visar en avhandling av Staffan Lundberg.
Avgörande för utveckling av cancertumörer är cellernas förmåga att dö när deras arvsmassa skadats. Henrik Lövborg har under sitt avhandlingsarbete studerat en ny läkemedelsubstans som givit ökad kunskap om de processer som startat celldöden. Utveckling av nya läkemedel är en viktig process för att förbättra behandling av patienter som lider av cancer. Många av de läkemedel som idag är tillgäng
Unga med typ 1 diabetes väger ofta mer än jämnåriga utan diabetes. Detta gäller särskilt flickor. Stefan Särnblad föreslår i sin avhandling att kostrådgivning och läkemedel som ökar insulinkänsligheten kan minska risken för framtida komplikationer. Stefan Särnblad Body Composition in Adolescents with Type 1 Diabetes. Aspects of Glycaemic Control and Insulin Sensitivity ISBN 91-554-5896-3
Det behövs tydliga rutiner för föräldrars delaktighet inom barnsjukvården. Det visar sjuksköterskan Britt Marie Ygge i sin avhandling där hon undersökt föräldrars syn på vården. Målet med avhandlingen är att få kunskap om och att utveckla mätmetoder för, hur föräldrar upplever sin roll i barnsjukvården och deras syn på vårdkvaliteten. Föräldrars närvaro i barnsjukvården är idag en självklarhet,
Nu ökar kunskapen om den reumatiska sjukdomen SLE (Systemisk Lupus Erythematosus). En forskargrupp vid Uppsala universitet, har fått ett anslag på 500 000 dollar från en amerikansk stiftelse för att kartlägga generna bakom sjukdomen. Projektet leds av docent Marta E. Alarcón-Riquelme, forskare vid institutionen för genetik och patologi vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala. SLE (Systemisk Lupu
Presskontakt Anneli Waara anneli.waara@uadm.uu.se Tel: 018-4711974 Mobil: 070-425 0718 Fax: Morfinbehandling får inte samma effekt hos en person med hjärnhinneinflammation som för en person med skallskada. Det har Karin Tunblad funnit i sin forskning om blod-hjärnbarriären, som presenteras i en ny avhandling. Blod-hjärnbarriären skiljer hjärnan från övriga kroppen o
Med nya snabbare och känsliga metoder har Johan Ledin undersökt "mönstren" i de sockerkedjor som sitter på proteiner på cellernas utsida. Det har givit ny kunskap om dessa molekylers funktion för regleringen av olika livsnödvändiga processer.
Tillgängligheten styrs både av hur vården är organiserad, vilket utbud den kan erbjuda och av var den finns. Det visar Grazyna Teresa Adamiak i sin avhandling där hon studerat tillgänglighet inom sjukvården.
För att kunna använda den nyvunna kunskapen om människans arvsmassa medicinskt behövs metoder för att snabbt undersöka patienternas gener och proteiner. Professor Ulf Landegren vid Uppsala universitet leder ett europeiskt forskningsprojekt som ska utveckla de molekylära verktyg som behövs.
Det finns skillnader mellan män och kvinnor med sjukdomen ALS när det gäller nivån av vissa ämnen i blod och ryggmärg. Det visar Titti Ekegren som under sitt avhandlingsarbete studerat grundläggande mekanismer för cellernas överlevnad i samband med sjukdomen.
För att en tumör ska växa och sända ut metastaser måste nya blodkärl bildas. Kristina Holmqvist har i sin avhandling studerat proteinet Shb som spelar en viktig roll i denna process. Resultaten skulle kunna leda till bättre metoder för att hämma tumörtillväxt.
Bristen på organ innebär en begränsning för antalet patienter med ungdomsdiabetes som kan erbjudas transplantation av bukspottskörtelns insulinproducerande Langerhanska öar. Peter Schmidt har undersökt möjligheterna att använda öar från grisar.
Är det etiskt försvarbart att förbättra människors minne eller motorik med genteknik? Är det etiskt att låta bli? Professor Thomas H. Murray, som på fredag promoveras till hedersdoktor vid medicinska och farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet, föreläser den 26 januari om de svåra frågor som gentekniken väcker.
Genom att skräddarsy cellgiftsdosen för varje patient skulle behandlingen mot bröstcancer kunna förbättras avsevärt. Det visar Uppsalaforskaren Henrik Lindman i sin doktorsavhandling. Metoden har visat sig ge mycket bra resultat kliniskt.
Ann-Cristin Åberg har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en metod, GMF, som kan användas för att förbättra rehabiliteringen av äldre så att de mer självständigt klarar det dagliga livet. Metoden har redan rönt stort intresse inom äldrevården. Hon visar också att det är viktigt känna till och stimulera den äldres tidigare vanor och intressen.
En ny typ av E-vitamin kan förebygga de skador som orsakas av förändringar i blodflödet vid hjärtinfarkt. Det visar Hongjiang Chen i sin avhandling.
Många läkemedel har så kallad kontrollerad frisättning, vilket innebär att den aktiva substansen släpps ut sakta. Fördelarna är att patienten inte behöver ta sin medicin så ofta, samt att risken för biverkningar minskar. Anna Imberg har i sitt avhandlingsarbete utvecklat nya partiklar, så kallade lipid/polymer partiklar, som kan användas för att leverera aktiva substanser.
Genom att applicera en svag ström via en läkemedelsinnehållande elektrod är det möjligt att tillföra läkemedel direkt in i huden vid behandling av hudcancer. Nadia Merclin visar i sitt avhandlingsarbete att den nya metoden jontofores når längre ner i huden än de metoder man vanligtvis använder vid hudcancer.
Genläkemedel som baseras på naturliga kolhydrater, s.k. chitosaner, kan bli alternativ till de mer eller mindre toxiska system som idag prövas för genterapi. Det visar Magnus Köping-Höggård på institutionen för farmaci i sin avhandling.
Sjukhussammanslagningar och besparingar har ökat både arbetsbelastningen och sjukfrånvaron inom intensivvården. I sitt avhandlingsarbete drar Eva Lindberg slutsatsen att det är den ökande andelen rehabiliterande vård, exempelvis större operationer på äldre patienter, som skapar stress och oenighet hos personalen. Eva Lindberg har under fyra år studerat vad som händer med personalen och organi