Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Molekyler som kan söka upp cancerceller i kroppen

    Marika Nestor har under sitt avhandlingsarbete funnit kombinationer av antikroppar och radioaktiva substanser, som kan lokalisera och döda cancerceller från huvud- och halscancer. Disputationen äger rum den 15 december. Varje år diagnostiseras en halv miljon människor med huvud- eller halscancer i världen, och denna siffra ökar. Dagens behandlingsmetoder för denna cancerform klarar inte av att

  • Förbättrad folkhälsa mål för konferens i Uppsala

    Förbättrad folkhälsa mål för konferens i Uppsala På torsdag, den 14 december, diskuteras aktuell kunskap om kost och hälsa vid en stor konferens i Uppsala. Syftet är att enas om ett antal viktiga mål för att få till stånd de livsstilsförändringar som behövs för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. - Vi ser idag en alarmerande ökning av fetma och diabet

  • Nytt EU-projekt om läkemedel mot hörselskador

    En forskargrupp vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset ingår i ett nytt stort europeiskt samarbetsprojekt, Nanoear, som fått sammanlagt 10,6 miljoner euro varav Uppsala får tre miljoner kronor. Forskningen ska ta fram nya läkemedel direkt riktade mot skador i innerörat, exempelvis tinnitus. Inom EU finns det ungefär 40 000 allvarligt döva personer och över 44 miljoner människor som

  • Säkrare diagnos av blodpropp

    David Edwards presenterar i sin avhandling en ny metod för säkrare diagnos av blodpropp. Disputationen äger rum den 8 december. Blodproppar är vanliga, men potentiellt livshotande händelser som ofta kan uppstå efter operation, eller som ett resultat av långa perioder av inaktivitet, till exempel vid en lång flygresa. Trots att de är vanliga, är de svåra att säkert diagnostisera. En missad blo

  • IT-stöd bra i vård av personer med demens

    Sjuksköterskan Maria Engström har under sitt avhandlingsarbete undersökt vad personal och anhöriga tycker om det IT-stöd i form av bland annat passagelarm, som införts vid ett boende för personer med demens. Hon visar att det kan vara ett stöd både för personal och dementa. Disputationen äger rum den 8 december. Utvecklingen och användningen av IT-stöd i vården har ökat under de senare åren m

  • Ett viktigt steg mot lindring för patienter med cystisk fibros

    Apotekaren Viengphet Vanthanouvong har utvecklat två metoder som för första gången visar att det tunna vätskeskikt som täcker våra luftvägar har förhöjd salthalt hos patienter med cystisk fibros. Detta leder till att de bakteriedödande ämnena i skiktet motverkas. Resultaten innebär att potentiella läkemedel nu kan testas. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 5 december. Våra luf

  • Återhämtning efter brännskada inte lika för alla

    Psykologiska faktorer och psykiatrisk sjukhistoria har betydelse för återhämtning efter svår brännskada. Det visar läkaren Johan Dyster-Aas i sin avhandling som han försvarar vid Uppsala universitet den 8 december. Att drabbas av en svår brännskada är en av de mest skrämmande och traumatiska händelser en person kan råka ut för. Något som kan förändra livet radikalt med rörelseinskränkning, sm

  • Barn till HIV-smittade mödrar – vad ska de äta?

    Barn till HIV-smittade mödrar löper stor risk att själva få viruset - under graviditeten eller under förlossningen. De som inte smittas riskerar att få viruset genom amningen. Samtidigt kan modersmjölksersättning (formula) medföra en ökad risk för död i infektionssjukdomar. Tanya Doherty i Sydafrika studerat möjligheterna till att ge barn säker föda och disputerar vid Uppsala universitet den 13 de

  • Genetiska skillnader och dess effekt på våra fysiska egenskaper

    Att varje människa är unik vet vi. Samspelet mellan miljö och arv påverkar hur vi reagerar på läkemedel och hur vi drabbas av sjukdomar. Åsa Johansson har utvecklat och utvärderat nya metoder för att identifiera samband mellan genetiska och fysiska skillnader hos människor. Varje människas unika egenskaper är en kombination av den miljö vi lever i och de gener vi ärver av våra föräldrar. De f

  • Läkemedelsupptag i kroppen

    I tarmen och i andra organ finns proteiner som skyddar cellerna från främmande ämnen och läkemedel. Sofia Berggren har studerat sådana proteiner i tarm och även ett enzym som är involverat i nedbrytningen av 50% av alla läkemedel som finns på marknaden idag. I tarmen finns det i det yttre cellmembranet speciella proteiner som hindrar läkemedel och andra kroppsfrämmande ämnen från att ta sig i

  • Har du diabetes? Var aktiv!

    Är du ansvarstagare eller följsam eller uppgiven när det gäller din diabetes behandling? Om du har en självbestämmande och aktiv roll i din behandling lever du antagligen väl med diabetes. Det visar Anikó Vég i sitt avhandlingsarbete. Disputationen ägde rum den 29 september. Under åtta år har ett erfarenhetsbaserat patientutbildningsprogram i form av studiecirklar för personer med typ 2 diabe

  • Antikroppars förmåga - potential som vaccin

    Immunförsvaret skyddar oss mot bakterier och virus. Fredrik Hjelm har i sitt avhandlingsarbete studerat den del av det specifika immunförsvaret som sköts av antikroppar och bland annat hittat en mekanism som kan förklara allergiska reaktioner. Disputationen ägde rum den 24 november. Immunsystemet består av två delar, det specifika och det ospecifika immunförsvaret. Dessa två system arbetar ti

  • Svårt att ändra livsstil för att slippa hjärt- och kärlsjukdom

    Hög medvetenhet om att övervikt, rökning och dåliga kostvanor ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt leder inte alltid till att man ändrar sitt beteende. Det visar Per Andersson vid Centrum för klinisk forskning i Västerås i sin avhandling som han försvarar den 18 november. Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som orsakar flest förtida dödsfall och ett stort antal riskfaktorer kan k

  • Gener som kan orsaka hjärntumörer kartlagda

    Fredrik Johansson presenterar i sin avhandling 70 gener som kodar för proteiner som antas ha betydelse för utvecklingen av hjärntumörer. Dessutom visar han att om flera kopior av en av dessa gener sätts in i hjärntumörceller slutar dessa celler att dela på sig, rör sig sämre och producerar mindre mängder av ett viktigt överlevnadsprotein – något som ger en ökad förståelse om hur hjärntumörer funge

  • Uppsalaforskare invald bland europeisk forskarelit

    Ulf Landgren, professor i molekylär medicin, har blivit invald som medlem i organisationen EMBO (European Molecular Biology Organization) som stödjer excellent forskning inom molekylär biovetenskap i Europa. Han blir därmed en av 1 200 forskare som anses som Europas främsta på området. EMBO finansierar forskningsprojekt och stödjer unga, särskilt lovande forskare inom molekylär biovetenskap o

  • Virushämmande protein produceras vid reumatisk sjukdom

    Tanja Lövgren visar i sin avhandling hur det virushämmande proteinet interferon-alfa produceras vid reumatiska sjukdomar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 november. Interferon-alfa (IFN-alfa) produceras i kroppen vid virusinfektioner och skyddar cellerna mot virusangreppet. Dessutom har IFN-alfa förmågan att aktivera immunförsvaret så att det effektivt kan motverka viruset

  • Ohälsa bland arbetslösa i ny avhandling

    Personer utan arbete upplever sig ha sämre hälsa än andra i samma ålder och har också större risk för depression, mental och fysisk utmattning och för tidig död. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens beredskap för arbetslösas ohälsa förbättras. Det menar Annika Åhs som försvarar sin avhandling i socialmedicin vid Uppsala universitet den 3 november. Det är viktigt att studera hu

  • Tankeprocesser hos kvinnor med ätstörningar kartlagda

    Kvinnor med ätstörningar riktar omedvetet sitt minne och sin uppmärksamhet selektivt mot information om kaloririk mat och övervikt. Det visar Linda Johansson i sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet som hon försvarar den 3 november. Dessa omedvetna tankeprocesser bör beaktas vid behandling mot ätstörningar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de mest tillämpade behandlingsformerna f

  • Oväntade resultat om nervsystemets utveckling

    Per-Henrik Edqvist har under sitt avhandlingsarbete karakteriserat den molekylära utvecklingen av ögats näthinna i syfte att förstå hur nervsystemet bildas. Han har kommit fram till flera oväntade resultat som kan bli viktiga för framtida behandlingar för skador i nervsystemet. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 20 oktober. I ögats näthinna, som är en del av centrala nervsyst

  • Infektionsrisk efter kranskärlsoperation kartlagd

    Det är inte ovanligt att patienter får sårinfektion efter en kranskärlsoperation. I en studie med 374 patienter visade sig 30 procent drabbas och den största riskfaktorn för sår på bröstbenet var kvinnligt kön. Christine Leo Swenne, vårdutvecklare vid Akademiska sjukhuset, presenterar resultaten i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 27 oktober. Christine Leo Swenne ha

Visa mer