Den internationellt uppmärksammade konstnären Ulla Viotti har en sällsynt förmåga att med jordnära arbetsmaterial nå ett suggestivt formspråk. I sommar ställer hon ut i Botaniska trädgårdens orangeri i Uppsala.
Bensin och bensinstationen har satt tydliga spår i vårt samhälle, både i den fysiska miljön och i kulturen, som en bild av modernitet. Olle Wilson lägger fram en avhandling i konstvetenskap vid Uppsala universitet den 2 mars som undersöker dessa spår.
Hur hör toppmoderna och avancerade analytiska metoder ihop med antika konstverk och medeltida vapen? Den 22 oktober bjuder Uppsala universitet in till en eftermiddag där kemin bakom persiska mattor, tibetanska rullar och medeltida svärd står i fokus.
Den 12 maj arrangerar Centrum för Rysslandsstudier, i samarbete med Newmaninstitutet, ett symposium på temat ”Ikonens dag”. Syftet är att samla forskare, konstnärer och andra som intresserar sig för ikonkonsten till en diskussion kring den ryska ikonen som teologiskt och konstnärligt fenomen.
Vackra vågar, snirkliga glas – och konst av i många fall hög kvalitet. När Museum Gustavianum letade efter föremål och berättelser med anknytning till kemi blev resultatet häpnadsväckande. En professorsmålning av Isaac Grünewald, en världsunik samling av grundämnen i ren form och ouppackat handblåst laboratorieglas är bara några exempel. Den 12 februari öppnar utställningen.
Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.
Kulturgeografen Jenny Sjöholm har studerat visuella konstnärers arbetsprojekt, från idé till hur det färdiga verket kommuniceras och kapitaliseras. Hon visar att skapande av konst och karriär går hand i hand i en process knuten till specifika platser. Den 26 november lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Uppsala linneanska trädgårdar har inför årets sommarutställning 2010 bjudit in tre unga konstnärer från Sverige och Norge. De deltagande konstnärerna, Johan Eldrot (1983, SE), Halvor Rønning (1984, NO) och Siri Leira (1985, NO), känner varandra sedan tidigare och har själva valt att arbeta processuellt inför utställningen tillsammans under titeln Precious Periphery.
Mitt under den svenska designens mest glansfyllda segertåg på 1960-talet började det pyra under den välpolerade ytan. Med beteckningen den fria formen ringar Cilla Robach vid Uppsala universitet in en relativt okänd företeelse i svensk formhistoria. Det handlar om föremål som bröt mot estetiska normer, mot hantverkstraditioner och mot krav på tingens brukbarhet. Avhandlingen granskas den 4 juni.
Amöbor och bakterier i skön men farlig förening – det är temat för utställningen "Trojanska hästar" som öppnas lördagen den 13 februari på Museum Gustavianum. Utställningen är ett samarbete mellan konstnären Mattias Fagerholm och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper.
Den svenska konstnären Barbro Östlihn som levde i New York under 1960-talet har blivit marginaliserad i den svenska konsthistorien. I sin avhandling analyserar konstvetaren Annika Öhrner Östlins konstnärskap samt den amerikanska och svenska konstscenen på 60-talet. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
Linné prydde sin trädgård med en Venusstaty, som sedan fick flytta med när botaniska trädgården flyttades till sin nuvarande plats nedanför slottet. Därifrån försvann hon sedan spårlöst någon gång på 1800-talet. En donation har nu förverkligat ett efterlängtat önskemål från universitetet att återföra Venus till sin plats i Linnéträdgården.
I situationer av extrem utsatthet och osäkerhet kan föremål ofta få en central plats i människors liv. Etnologen Margrit Wettstein har studerat elva människor som antingen tvingats på flykt undan nazismen eller förlorat anhöriga i attacken på World Trade Center, och beskrivit vad olika föremål betytt för dem. Margrit Wettstein disputerade vid Uppsala universitet den 14 maj.
Bruno Liljefors som naturskildrare är temat för Uppsala universitets konstsamlingars utställning på Museum Gustavianum som invigs fredagen den 15 maj. För första gången på många år visas verk ur universitets Liljeforssamling i Uppsala. Utställningskommissarie är Åsa Larsson, masterstudent i konstvetenskap som har gjort arbetet som sin praktik.
Vad som händer med en praktikgrundad, handlingsburen kunskap när de strukturella förutsättningarna som styr dess utbildning förändras och hur ämnen, som av tradition inte är knutna till forskning, utan har sin grund i människors vardag, ändras behandlas i en avhandling i textilvetenskap vid Uppsala universitet, disputation den 20 februari.
En exakt bronskopia av ett av världens mest exklusiva fynd finns nu att beskåda på Museum Gustavianum i Uppsala. Det astronomiska instrumentet, Antikytheramekanismen, är ett fornfynd daterat runt 100 f. Kr, som bland annat använts för att beräkna himlakropparnas läge. Utställningen ”Räkna med astronomi” öppnar den 31 januari.
Den biologiska forskningen vid Uppsala universitet har en lång tradition av framgång och är idag internationellt ledande på flera områden. Nu ska konst och vetenskap mötas för att sprida viktig biologisk kunskap ut i samhället.
Nästa helg öppnar Museum Gustavianums utställning med julkrubbor från Krakow - en glittrande upplevelse som är tillbaka på publikens begäran. Invigningen äger rum fredagen den 28 november.
Kulturnatten firas i år med utställningar, musik, föredrag och visningar i universitetets museer, i Musicum och i Botaniska trädgården. För första gången bjuds Uppsalaborna också in till Universitetshusets inre rum.
Utsmyckade hjälmar, praktfulla svärd, keramik och vardagsföremål. Vendeltiden, som föregick Vikingatiden, är i blickpunkten för en ny permanent utställning på Museum Gustavianum. Det är de unika, orörda gravarna i Valsgärde utanför Uppsala som får levandegöra svensk historia från folkvandringstid ända fram till medeltid.