Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Säkrare diagnos av blodpropp

    David Edwards presenterar i sin avhandling en ny metod för säkrare diagnos av blodpropp. Disputationen äger rum den 8 december. Blodproppar är vanliga, men potentiellt livshotande händelser som ofta kan uppstå efter operation, eller som ett resultat av långa perioder av inaktivitet, till exempel vid en lång flygresa. Trots att de är vanliga, är de svåra att säkert diagnostisera. En missad blo

  • IT-stöd bra i vård av personer med demens

    Sjuksköterskan Maria Engström har under sitt avhandlingsarbete undersökt vad personal och anhöriga tycker om det IT-stöd i form av bland annat passagelarm, som införts vid ett boende för personer med demens. Hon visar att det kan vara ett stöd både för personal och dementa. Disputationen äger rum den 8 december. Utvecklingen och användningen av IT-stöd i vården har ökat under de senare åren m

  • Ett viktigt steg mot lindring för patienter med cystisk fibros

    Apotekaren Viengphet Vanthanouvong har utvecklat två metoder som för första gången visar att det tunna vätskeskikt som täcker våra luftvägar har förhöjd salthalt hos patienter med cystisk fibros. Detta leder till att de bakteriedödande ämnena i skiktet motverkas. Resultaten innebär att potentiella läkemedel nu kan testas. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 5 december. Våra luf

  • Återhämtning efter brännskada inte lika för alla

    Psykologiska faktorer och psykiatrisk sjukhistoria har betydelse för återhämtning efter svår brännskada. Det visar läkaren Johan Dyster-Aas i sin avhandling som han försvarar vid Uppsala universitet den 8 december. Att drabbas av en svår brännskada är en av de mest skrämmande och traumatiska händelser en person kan råka ut för. Något som kan förändra livet radikalt med rörelseinskränkning, sm

  • Barn till HIV-smittade mödrar – vad ska de äta?

    Barn till HIV-smittade mödrar löper stor risk att själva få viruset - under graviditeten eller under förlossningen. De som inte smittas riskerar att få viruset genom amningen. Samtidigt kan modersmjölksersättning (formula) medföra en ökad risk för död i infektionssjukdomar. Tanya Doherty i Sydafrika studerat möjligheterna till att ge barn säker föda och disputerar vid Uppsala universitet den 13 de

  • Genetiska skillnader och dess effekt på våra fysiska egenskaper

    Att varje människa är unik vet vi. Samspelet mellan miljö och arv påverkar hur vi reagerar på läkemedel och hur vi drabbas av sjukdomar. Åsa Johansson har utvecklat och utvärderat nya metoder för att identifiera samband mellan genetiska och fysiska skillnader hos människor. Varje människas unika egenskaper är en kombination av den miljö vi lever i och de gener vi ärver av våra föräldrar. De f

  • Läkemedelsupptag i kroppen

    I tarmen och i andra organ finns proteiner som skyddar cellerna från främmande ämnen och läkemedel. Sofia Berggren har studerat sådana proteiner i tarm och även ett enzym som är involverat i nedbrytningen av 50% av alla läkemedel som finns på marknaden idag. I tarmen finns det i det yttre cellmembranet speciella proteiner som hindrar läkemedel och andra kroppsfrämmande ämnen från att ta sig i

  • Antikroppars förmåga - potential som vaccin

    Immunförsvaret skyddar oss mot bakterier och virus. Fredrik Hjelm har i sitt avhandlingsarbete studerat den del av det specifika immunförsvaret som sköts av antikroppar och bland annat hittat en mekanism som kan förklara allergiska reaktioner. Disputationen ägde rum den 24 november. Immunsystemet består av två delar, det specifika och det ospecifika immunförsvaret. Dessa två system arbetar ti

  • Gener som kan orsaka hjärntumörer kartlagda

    Fredrik Johansson presenterar i sin avhandling 70 gener som kodar för proteiner som antas ha betydelse för utvecklingen av hjärntumörer. Dessutom visar han att om flera kopior av en av dessa gener sätts in i hjärntumörceller slutar dessa celler att dela på sig, rör sig sämre och producerar mindre mängder av ett viktigt överlevnadsprotein – något som ger en ökad förståelse om hur hjärntumörer funge

  • Uppsalaforskare invald bland europeisk forskarelit

    Ulf Landgren, professor i molekylär medicin, har blivit invald som medlem i organisationen EMBO (European Molecular Biology Organization) som stödjer excellent forskning inom molekylär biovetenskap i Europa. Han blir därmed en av 1 200 forskare som anses som Europas främsta på området. EMBO finansierar forskningsprojekt och stödjer unga, särskilt lovande forskare inom molekylär biovetenskap o

  • Virushämmande protein produceras vid reumatisk sjukdom

    Tanja Lövgren visar i sin avhandling hur det virushämmande proteinet interferon-alfa produceras vid reumatiska sjukdomar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 november. Interferon-alfa (IFN-alfa) produceras i kroppen vid virusinfektioner och skyddar cellerna mot virusangreppet. Dessutom har IFN-alfa förmågan att aktivera immunförsvaret så att det effektivt kan motverka viruset

  • Tankeprocesser hos kvinnor med ätstörningar kartlagda

    Kvinnor med ätstörningar riktar omedvetet sitt minne och sin uppmärksamhet selektivt mot information om kaloririk mat och övervikt. Det visar Linda Johansson i sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet som hon försvarar den 3 november. Dessa omedvetna tankeprocesser bör beaktas vid behandling mot ätstörningar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de mest tillämpade behandlingsformerna f

  • Så omhändertas patienter med akut buksmärta

    Det blir ingen skillnad i medicinsk bedömning om en patient med akut buksmärta omhändertas av en AT-läkare eller en legitimerad läkare. Men kvinnor är svårare än män att ställa diagnos på och det är lättare att hitta orsaken till smärtan på äldre patienter. Det är några av de resultat som specialistläkaren Helena Laurell kommer fram till i sin avhandling där hon undersökt omhändertagandet av 3 073

  • Nya hedersdoktorer inom farmaci

    En ledande forskare inom farmakometri, Leon Aarons från University of Manchester, och Barbro Westerholm, en läkemedelsexpert som haft stor betydelse för debatten om rationell läkemedelsanvändning, har utsetts till nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet. Professor Aarons är en av de ledande forskarna inom området farmakometri (som använder prediktiva modeller bland an