Under förutsättning att forskningen uppfyller gängse patentkrav bör isolerade embryonala stamceller kunna komma ifråga både för metod- och för produktpatent. Den slutsatsen, som går på tvärs mot bland annat EU-kommissionens etikråds syn, drar en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en vetenskaplig artikel i den internationella ti
Kan man bota demens? Vad vill de äldre ha i matlådan? Och är problemet med det ökande antalet pensionärer i själva verket bara en myt? Forskning pågår har tidigare enbart handlat om barn och ungdomar, men i år tar man sig an ett nytt tema och fokuserar på äldre och åldrande. På konferensen, som hålls den 7 mars, presenterar närmare 40 forskare från olika discipliner vid Uppsala universitet si
Prognoserna för dem som drabbas av tunntarmscarcinoid har blivit bättre, visar en ny avhandling av Staffan Welin. Patienterna lever längre än tidigare, och återfall går ofta att upptäcka med relativt enkla metoder. Welin försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 februari. Tunntarmscarcinoid är en cancertumör som producerar hormoner. Det är hormonerna som orsakar symptomen, till e
Att ersätta skadad vävnad med konstgjorda material är ofta svårt. Basse Asplund har i sin avhandling undersökt en annan metod, nämligen hur man kan konstruera ”klätterställningar” som celler kan växa på för att återskapa sjuk eller förlorad vävnad. Asplund försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 27 januari. - Ett problem med konstgjorda material är att de inte kan ersätta all
Journalistseminarium: Resistenta bakterier – när försvaret faller Larmen om multiresistenta bakteriestammar blir alltfler och det krävs nu ett globalt samarbete för att lösa problemen. Vad säger forskarna om detta? Finns det alternativ? Är det ett informationsproblem, ett medicinskt problem eller ett metodproblem? Journalister hälsas välkomna att lyssna till och diskutera med en rad forska
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med andra europeiska forskargrupper fått anslag från EU:s sjätte ramprogram för att utveckla nya cancerbehandlingar. - Vi är mycket glada över detta forskningsanslag. Det ger oss möjligheten att tillsammans med några av Europas främsta forskare inom området utveckla en ny behandlingsmetod mot svåra cancersjukdomar, säger Angelica Loskog som led
I modern läkemedelsutveckling är det viktigt att tillverkningen av nya läkemedelssubstanser går fort så att många ämnen kan tillverkas och testas. Andreas Svennebring visar i sin avhandling hur många förslag till framtida läkemedel kan framställas på mycket kort tid med Heck-reaktionen. Inom modern läkemedelsutveckling är tillgången till snabba kemiska syntesreaktioner av största betydelse. D
Systematiska amyloidsjukdomar är allvarliga och svårdiagnostiserade sjukdomar som bland annat kan drabba personer med myelom och kronisk ledgångsinflammation. Hur de uppkommer och bättre kan diagnostiseras ska klarläggas i ett nytt EU-finansierat projekt, som inleds med ett öppet minisymposium vid Rudbecklaboratoriet på torsdag den 14 december. EU finansierar med cirka 30 miljoner kronor ett
Insulinproducerande celler är känsliga för insulin och kan snabbt känna av hur mycket insulin som frisatts. Det visar en forskargrupp vid Uppsala universitet i en artikel som publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry. Det blodsockersänkande hormonet insulin är mest känt för att stimulera upptaget av socker (glukos) från blodet till muskel
Marika Nestor har under sitt avhandlingsarbete funnit kombinationer av antikroppar och radioaktiva substanser, som kan lokalisera och döda cancerceller från huvud- och halscancer. Disputationen äger rum den 15 december. Varje år diagnostiseras en halv miljon människor med huvud- eller halscancer i världen, och denna siffra ökar. Dagens behandlingsmetoder för denna cancerform klarar inte av att
David Edwards presenterar i sin avhandling en ny metod för säkrare diagnos av blodpropp. Disputationen äger rum den 8 december. Blodproppar är vanliga, men potentiellt livshotande händelser som ofta kan uppstå efter operation, eller som ett resultat av långa perioder av inaktivitet, till exempel vid en lång flygresa. Trots att de är vanliga, är de svåra att säkert diagnostisera. En missad blo
Sjuksköterskan Maria Engström har under sitt avhandlingsarbete undersökt vad personal och anhöriga tycker om det IT-stöd i form av bland annat passagelarm, som införts vid ett boende för personer med demens. Hon visar att det kan vara ett stöd både för personal och dementa. Disputationen äger rum den 8 december. Utvecklingen och användningen av IT-stöd i vården har ökat under de senare åren m
Apotekaren Viengphet Vanthanouvong har utvecklat två metoder som för första gången visar att det tunna vätskeskikt som täcker våra luftvägar har förhöjd salthalt hos patienter med cystisk fibros. Detta leder till att de bakteriedödande ämnena i skiktet motverkas. Resultaten innebär att potentiella läkemedel nu kan testas. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 5 december. Våra luf
Psykologiska faktorer och psykiatrisk sjukhistoria har betydelse för återhämtning efter svår brännskada. Det visar läkaren Johan Dyster-Aas i sin avhandling som han försvarar vid Uppsala universitet den 8 december. Att drabbas av en svår brännskada är en av de mest skrämmande och traumatiska händelser en person kan råka ut för. Något som kan förändra livet radikalt med rörelseinskränkning, sm
Barn till HIV-smittade mödrar löper stor risk att själva få viruset - under graviditeten eller under förlossningen. De som inte smittas riskerar att få viruset genom amningen. Samtidigt kan modersmjölksersättning (formula) medföra en ökad risk för död i infektionssjukdomar. Tanya Doherty i Sydafrika studerat möjligheterna till att ge barn säker föda och disputerar vid Uppsala universitet den 13 de
Att varje människa är unik vet vi. Samspelet mellan miljö och arv påverkar hur vi reagerar på läkemedel och hur vi drabbas av sjukdomar. Åsa Johansson har utvecklat och utvärderat nya metoder för att identifiera samband mellan genetiska och fysiska skillnader hos människor. Varje människas unika egenskaper är en kombination av den miljö vi lever i och de gener vi ärver av våra föräldrar. De f
I tarmen och i andra organ finns proteiner som skyddar cellerna från främmande ämnen och läkemedel. Sofia Berggren har studerat sådana proteiner i tarm och även ett enzym som är involverat i nedbrytningen av 50% av alla läkemedel som finns på marknaden idag. I tarmen finns det i det yttre cellmembranet speciella proteiner som hindrar läkemedel och andra kroppsfrämmande ämnen från att ta sig i
Immunförsvaret skyddar oss mot bakterier och virus. Fredrik Hjelm har i sitt avhandlingsarbete studerat den del av det specifika immunförsvaret som sköts av antikroppar och bland annat hittat en mekanism som kan förklara allergiska reaktioner. Disputationen ägde rum den 24 november. Immunsystemet består av två delar, det specifika och det ospecifika immunförsvaret. Dessa två system arbetar ti
Fredrik Johansson presenterar i sin avhandling 70 gener som kodar för proteiner som antas ha betydelse för utvecklingen av hjärntumörer. Dessutom visar han att om flera kopior av en av dessa gener sätts in i hjärntumörceller slutar dessa celler att dela på sig, rör sig sämre och producerar mindre mängder av ett viktigt överlevnadsprotein – något som ger en ökad förståelse om hur hjärntumörer funge
Ulf Landgren, professor i molekylär medicin, har blivit invald som medlem i organisationen EMBO (European Molecular Biology Organization) som stödjer excellent forskning inom molekylär biovetenskap i Europa. Han blir därmed en av 1 200 forskare som anses som Europas främsta på området. EMBO finansierar forskningsprojekt och stödjer unga, särskilt lovande forskare inom molekylär biovetenskap o