Uppsala universitet lanserar ett särskilt ”kraftpaket” i syfte att öka andelen kvinnor bland professorerna och att öka andelen kvinnor med ledningsuppdrag. - Jämställdhet är i högsta grad en kvalitetsfråga, vi vill skapa öppningar i det som brukar kallas glastaket, säger rektor Anders Hallberg.
Uppsala universitets jämställdhetspris, som i år delas ut för första gången, går till Uppsala studentkårs jämlikhetsgrupp. Studentkåren får priset bland annat för sin granskning av universitetets jämställdhetsplaner. Prisutdelningen sker den 24 april.
Årets Fulbrightföreläsning den 23 april handlar om tillkomsten och effekterna av Gunnar Myrdals bok ”An American Dilemma” (1944), om förhållandet mellan svarta och vita i USA. Föreläser gör Walter A. Jackson, professor i historia vid North Carolina State University och gästprofessor vid Uppsala universitet.
I vilka situationer vi väljer att favorisera den antingen egna gruppen eller grupper vi inte själva tillhör hänger ihop med bland annat kön, vår syn på makthierarkier och var vi står politiskt. Om vi accepterar positiv särbehandling av vissa grupper beror också på hur åtgärden motiveras, visar en ny avhandling i psykologi av Luisa Batalha, som disputerade vid Uppsala universitet den 1 april.
Vad är hållbart boende? Är det offentliga rummet tillgängligt för alla? Hur vill vi bo som äldre? Bl a det diskuteras på Bostadsmötet i Gävle den 2-3 april, där forskare, politiker och representanter för näringsliv och intresseorganisationer ger sin syn på bostadspolitiken. Arrangör är Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, som även ordnar pressträff den 1 april.
Anabola androgena steroider påstås ofta ha en koppling till kriminalitet. I sin avhandling vid Uppsala universitet visar Fia Klötz att de flesta brott kan förklaras av andra riskfaktorer, men att det tycks finnas ett särskilt samband mellan steroidanvändning och en kriminell livsstil präglad av allvarliga, planerade brott. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 4 april.
Övergången till demokrati i Sydafrika har även påverkat relationerna mellan kommun och civilsamhälle. Den etniska boendesegregationen som skapades under apartheid lever kvar och påverkar hur lokala organisationer upplever att de kan påverka politiska beslut. Det visar en ny avhandling av Sara Monaco, som disputerade vid Uppsala universitet den 7 mars.
Kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för våld av sina män är dubbelt utsatta, i egenskap av både misshandlade kvinnor och invandrare. Många lever mycket isolerade, och då blir den professionella hjälpen extra viktig. Men kvinnorna har ofta svagt förtroende för polis och socialmyndigheter, enligt Gra Lenardts avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 18 mars.
Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.
Vad är rasism i dagens Sverige? Hur används begreppet ”kultur” i media? Hur kommer det sig att förväntningar på kvinnors beteende rotas in i deras ”kulturella bakgrund”? Vilka är det som får eller inte får uttala sig om ”kultur”? Den 22 februari diskuteras dessa frågor vid paneldebatt som avslutas med ett boksläpp av en ny antologi om diskriminering.
Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.
Arbetarstadsdelar som i takt med stadens utveckling förtätats och hamnat centralt har visserligen bra läge, men kan ändå ha dåligt rykte och typiska förortsproblem. Bostadsforskaren Mats Sundin har i sin avhandling karakteriserat tre otypiska stadsdelar genom att studera deras historiska förändring.
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
En vanlig statsvetenskaplig teori säger att man blir snällare av att samarbeta. Men det stämmer inte, enligt en studie som gjorts av statsvetare vid Uppsala universitet. Kommuner som samarbetar över partigränserna ger inte mer omfattande välfärdsbidrag än kommuner med egen majoritet. Om detta berättade professor Leif Lewin idag när han höll årets promotionsföreläsning vid Uppsala universitet.
Centrum för genusvetenskap, som Vetenskapsrådet förra året uppmärksammade för excellent genusforskning, firar femårsjubileum den 23 januari. Förmiddagen bjuder på konstvernissage och eftermiddagen innehåller en rad föredrag och avslutas med paneldebatt.
För att grupparbete ska fungera i undervisningen krävs mycket förarbete och lärarstöd. Det visar Anna Malmbjer, som har studerat hur arbete och samtal i grupp fungerar bland universitetsstudenter. Samtalets utveckling beror delvis på deltagarnas intressen men också på tillfälliga omständigheter, till exempel vem som talar först. Anna Malmbjer disputerade vid Uppsala universitet den 12 januari.
Patienter som till följd av olika sjukdomar har svårt att svälja kan botas med hjälp av en sorts enkel mungympa. Övningarna triggar igång hjärnan och får ansiktsmusklerna att börja fungera igen, visar Mary Hägg vid Uppsala universitet i en ny avhandling. Dessutom presenterar hon ett nytt instrument som kan mäta effekten av behandlingen. Mary Hägg disputerade den 14 december.
Frågan om hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand blev aktuell på 60- och 70-talet, och läkare, psykologer, handikapporganisationer med flera gjorde olika ställningstaganden. Carina Carlhed vid Uppsala universitet har i sin avhandling i pedagogik använt denna kamp om symboliska värden för att studera hur symbolisk maktutövning fungerar. Avhandlingen granskas den 14 december.
Gatunamn är viktiga för hur ett område uppfattas och för trivseln och man hittar gärna på egna namn för exempelvis parker om de officiella inte vinner gehör. Det visar Carina Johansson i sin avhandling där hon undersökt stockholmarnas kunskaper om och attityder till stadens gatunamn. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 15 december.
Gemensamma intressen och samlade ansträngningar, men också tolerans mot olikheter, är viktigt för sammanhållningen bland de konservativa mennoniterna i Bolivia. Det visar Anna Sofia Hedberg i sin avhandling i kulturantropologi som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 december.