Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sociala frågor

  • Fler svenskar extremt negativa till mångfald

    Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald ökar, särskilt bland kvinnor och högskoleutbildade. En växande majoritet svenskar anser att religiösa friskolor hindrar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Det är några av resultaten i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

  • Framtidens skola i fokus på höstens Forskning pågår

    Vad vet vi idag som kommer att påverka det framtida lärandet? Den 27 oktober presenterar forskare vid Uppsala universitet de senaste forskningsrönen inom utbildningsområdet på konferensen "Forskning pågår - att lära för och om framtiden". Bland talarna finns universitetets nya gästlärare Mattias Klum, som föreläser om hur man måste engagera människor känslomässigt för att åstadkomma förändring.

  • Barnens upplevelser grund för framtidens vård

    Barn och ungdomar med rörelsehinder kan själva ge viktig information för att kunna anpassa vården till varje barn. Sjukgymnasten Lena Jemtå visar att de flesta av barnen och ungdomarna trivs bra med livet och sig själva. Men samtidigt kan smärta och förvärvade funktionshinder få dem att trivas sämre. Den 24 oktober lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Närstudie av rörelsehindrade elevers vardag visar vägen

    Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.

  • Sånger från förr kan berätta mer om oss än vi tror

    Svenskar och nordbor kan inte skryta med någon lång tradition av fredlig samförståndsmentalitet. Det visar Hanna Enefalk i sin avhandling i historia som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 oktober där hon analyserat den i det närmaste bortglömda genren "patriotiska sånger". Tvärtom handlade dessa sånger nästan enbart om stridande, modiga män.

  • Föreläsningar ger genusperspektiv på djurs livsstrategier

    Patricia A. Gowaty, professor i evolutionsbiologi vid University of California, föreläser vid Uppsala universitet den 1 och 2 oktober. Gowaty är känd för sina feministiska analyser av evolutionsteori, som går ut på att se individers beteende utgående från individuella skillnader i stället för könsskillnader. I föreläsningarna slår hon bl a hål på flera antaganden om honors och hanars reproduktion.

  • Så skapas en artist

    Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.

  • Forskning och verklighet: genus i fysikens värld

    - Vi vill synliggöra kvinnliga fysiker och stötta kvinnliga doktorander i en forskarvärld som fortfarande domineras och styrs av manliga värderingar, säger Pia Thörngren Engblom – en av arrangörerna av Crossing Perspectives on Gender and Physics, 17-19 september på Uppsala universitet.

  • Hög födelsevikt ökar risken för hälsoproblem senare i livet

    Allt fler nyfödda väger oproportionerligt mycket i förhållande till sin ålder och längd. De här barnen löper ökad risk att senare i livet drabbas av viktrelaterade hälsoproblem, och riskerar även själva att få överviktiga barn, visar en ny avhandling av Fredrik Ahlsson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 12 september.

  • Våld mot kvinnor försämrar barnens hälsa

    Våld mot kvinnor inom familjen har även allvarliga konsekvenser även för barnens tillväxt, hälsa och överlevnad. Kajsa Åsling Monemi vid Uppsala universitet har studerat kvinnor och deras barn i Bangladesh och Nicaragua, och visar bland annat att de barn vars mammor utsatts för våld växte sämre och blev sjuka oftare än andra. Avhandlingen granskas den 17 september.

  • Föräldrar till cancersjuka barn behöver också få vård

    Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.

  • Arbete inom kyrka och vård medför hälsorisker

    Yrkesgrupper med människovårdande arbeten drabbas ofta av stress och ohälsa. Ann-Sophie Hanssons studier inom Svenska kyrkan och äldrevården visar bland annat att ett alltför starkt engagemang bland anställda är på gott och ont och tenderar leda till svårigheter att sätta gränser i arbetet. Gemensamt är bristen på återhämtning vilket ofta resulterar i utmattningssymptom och sjukskrivning.

  • Att drabbas av cancer i tonåren – psykosociala konsekvenser

    18 månader efter diagnosen är tonåringar som drabbats av cancer mindre nedstämda och oroliga än sina friska kamrater. Två år senare beskriver de både problem och positiva erfarenheter. Elisabet Mattsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj, undersökt hur unga reagerar i samband med cancer.

  • Förändrad pedagogik kräver omfattande åtgärder

    Den svenska förskolan förändrades radikalt under 1900-talets första hälft och fick en egen pedagogik skiljd från skolans. Johannes Westberg har studerat förändringen i sin avhandling och kommer fram till att det krävs omfattande ekonomiska och organisatoriska åtgärder för att åstadkomma en pedagogisk förändring. Disputationen äger rum den 9 maj.

  • Stor satsning på jämställt akademiskt ledarskap

    Uppsala universitet lanserar ett särskilt ”kraftpaket” i syfte att öka andelen kvinnor bland professorerna och att öka andelen kvinnor med ledningsuppdrag. - Jämställdhet är i högsta grad en kvalitetsfråga, vi vill skapa öppningar i det som brukar kallas glastaket, säger rektor Anders Hallberg.

  • Uppsala studentkår får universitetets nya jämställdhetspris

    Uppsala universitets jämställdhetspris, som i år delas ut för första gången, går till Uppsala studentkårs jämlikhetsgrupp. Studentkåren får priset bland annat för sin granskning av universitetets jämställdhetsplaner. Prisutdelningen sker den 24 april.

  • Fulbrightföreläsning om förhållandet mellan svarta och vita i USA

    Årets Fulbrightföreläsning den 23 april handlar om tillkomsten och effekterna av Gunnar Myrdals bok ”An American Dilemma” (1944), om förhållandet mellan svarta och vita i USA. Föreläser gör Walter A. Jackson, professor i historia vid North Carolina State University och gästprofessor vid Uppsala universitet.

  • När min grupp blir viktigare än din

    I vilka situationer vi väljer att favorisera den antingen egna gruppen eller grupper vi inte själva tillhör hänger ihop med bland annat kön, vår syn på makthierarkier och var vi står politiskt. Om vi accepterar positiv särbehandling av vissa grupper beror också på hur åtgärden motiveras, visar en ny avhandling i psykologi av Luisa Batalha, som disputerade vid Uppsala universitet den 1 april.

  • Aktuella bostadspolitiska frågor diskuteras i Gävle

    Vad är hållbart boende? Är det offentliga rummet tillgängligt för alla? Hur vill vi bo som äldre? Bl a det diskuteras på Bostadsmötet i Gävle den 2-3 april, där forskare, politiker och representanter för näringsliv och intresseorganisationer ger sin syn på bostadspolitiken. Arrangör är Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, som även ordnar pressträff den 1 april.

  • Tung, planerad brottslighet kan kopplas till anabola steroider

    Anabola androgena steroider påstås ofta ha en koppling till kriminalitet. I sin avhandling vid Uppsala universitet visar Fia Klötz att de flesta brott kan förklaras av andra riskfaktorer, men att det tycks finnas ett särskilt samband mellan steroidanvändning och en kriminell livsstil präglad av allvarliga, planerade brott. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 4 april.

Visa mer