I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det visar en ny studie som bygger på analyser av arvsmassan från 28 människor som levde mellan 10 200 och 150 år sedan i södra Afrika. Forskarna hittade också genetiska anpassningar som troligtvis format Homo sapiens som art.
Tycker du att det här är pixligt? Lite otydligt att läsa? Det kan vara borta om några år. Forskare tagit fram ny teknik med rekordsmå pixlar, i en skärm som har den högsta upplösningen som ögat kan uppfatta. Pixlarna återger färger genom nanopartiklar, och skapar möjligheter för virtuella världar som visuellt är omöjliga att skilja från verkligheten. Studien publiceras i Nature
För första gången har forskare lyckats se spinnvågor, även kallade magnoner, i extremt små material, ner till bara några nanometer. Genombrottet var möjligt tack vare en kombination av avancerad elektronmikroskopi med hög energiupplösning och en teoretisk metod utvecklad vid Uppsala universitet.
Underlaget till teorin som kallas jämställdhetsparadoxen - att kvinnor i mer jämställda länder väljer traditionellt manliga yrken i mindre utsträckning än andra - är felaktig.t Den bygger på västerländska vinklar och förutsättningar och går inte att applicera på andra länder på det sätt som gjorts i studierna, enligt ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i PNAS.
En handprotes som ger bäraren lika snabb känsel som en mänsklig hand kan bli möjlig tack vare forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Science. Tekniken skulle även kunna användas till att hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.
En ny karttjänst för jordbävningar och andra kraftiga markskakningar i Sverige och närområdet blir nu tillgänglig för allmänheten. Karttjänsten finns hos Svenska nationella seismiska nätet, vid Uppsala universitet och är öppen för alla. På kartan visas automatiskt detekterade seismiska händelser, som jordskalv, gruvskalv, sprängningar i gruvor, bergtäkter, byggen och annat om får marken att skaka,
Astronomiforskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder, gjort en ny stor kartläggning av Vintergatan. Med hjälp av data från observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia, har forskarna kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden och även fått information om hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.
Litium-svavelbatterier har möjlighet att utmana Li-jonbatteriet genom att mer energi lagras, men hålls tillbaka på grund av batteriernas dåliga livslängd. Nu har forskare vid Uppsala universitet lyckats identifiera några av de huvudsakliga flaskhalsarna. Studien publiceras i tidskriften Chem.
I ett nytt forskningsprojekt kommer forskare vid Uppsala universitet, Campus Gotland, att utveckla och utvärdera systemlösningar för att använda vätgas i den gotländska färjetrafiken. Projektet har fått finansiering från Energimyndighetens sjöfartsprogram och flera industriella partners deltar.
Svenska lärosäten, institut och företag samarbetar kring planering av nya instrument för installation vid ESS, världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, utanför Lund. Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.
Professor Kristina Edström har utsetts till 2021 års mottagare av Björkénska priset, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
Motivering:
”Björkénska priset 2021 tilldelas professor Kristina Edström för hennes världsledande batteriforskning för kraftfullare, säkra, miljövänliga och billiga batterier med lång hållbarhet. Kristina Edström är sedan 2005
Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.
Vätgas för energianvändning kan utvinnas miljövänligt ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalytiska sammansatta polymernanopartiklar som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. I laboratorietester har de så kallade polymerprickarna visat både lovande prestanda och stabilitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.
Till minne av Anders Celsius och Carl von Linné anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar varje år. Årets föreläsningar den 11 februari handlar bland annat om huruvida artificiell intelligens verkligen kan sägas handla om intelligens och om nya syntetiska metoder för att skapa kol-fluorbindningar.
I en ny artikel visar en forskargrupp vid Uppsala universitet med hjälp av datorsimuleringar att joner inte alltid beter sig som förväntat. I sin forskning om saltsmältor kunde de se att jonerna i saltblandningen de studerade i vissa fall påverkar varandra så pass mycket att de till och med kan röra sig åt ”fel” håll, det vill säga mot en elektrod med samma laddning.
Vätgas och metanol för exempelvis bränsleceller eller som råmaterial i kemisk industri skulle kunna produceras mer hållbart med hjälp av solljus visar en ny studie från Uppsala universitet. Där har forskare utvecklat ett nytt beläggningsmaterial för halvledare vilket kan öppna upp för nya möjligheter att framställa bränslen i processer som kombinerar direkt solljus med el.
Nu drar den europeiska forskningssatsningen BATTERY 2030+ igång. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Dessa behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Projektet leds från Uppsala universitet.
Hur kan det i en framtid, med ökande behov av att lagra digital information, bli möjligt att mäta om magnetiska bits switchar tillräckligt fort i till exempel allt kraftfullare hårddiskar? I ett samarbete har fysiker från bland Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material. Resultaten publiceras i Nature Communications.
Det finns ett stort behov av hållbar energilagring. Forskare vid Uppsala universitet har därför tagit fram ett helorganiskt protonbatteri som kan laddas på bara några sekunder. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan det laddas upp och laddas ur mer än 500 gånger. Arbetet har publicerats i tidskriften Angewandte Chemie.
Forskningsinitiativet BATTERY 2030+ presenterar sin långsiktiga färdplan som beskriver de åtgärder som krävs för att utveckla framtidens hållbara batterier i Europa.