Ett nytt pappersfilter kan rena vatten från svåra, smittsamma virus. Därmed blir det lättare att minska smittspridningen och få tillgång till rent dricksvatten över hela världen. Det så kallade tusenbladsfiltret är framställt av forskare inom nanoteknologi vid Uppsala universitet. Det består av cellulosa-nanofibrer och har en unik skiktad inre struktur i många lager.
Denna vecka befinner sig en forskardelegation från svenska universitet i Brasilien för att tillsammans med lokala universitet, myndigheter och andra intressenter delta i seminarier under olika teman. Uppsala universitet passar dessutom på att introducera sitt framgångsrika möteskoncept för samverkan, genom att arrangera en AIMday under temat Smart Industries.
Det drar ihop sig till riksfinal av 2016 års Teknikåttan, tävlingen i naturvetenskap och teknik för Sveriges alla åttondeklassare. Förutom 11 lag från olika delar av Sverige deltar också ett lag från den svensktalande delen av Finland. Frågeledare är Valentina Chapovalova och Fredrik Cumlin som deltagit i - och den senare även vunnit - SVT:s tävling Genikampen 2015.
Inom ramen för EIT Health, ett hälsoforskningsinriktat konsortium på EU-nivå där Uppsala universitet har en ledande roll, arrangeras i år sommarskola i Visby. Under kursen ska studenter från olika ämnesbakgrund få utveckla spelkoncept som syftar till att främja en sundare livsstil.
Drygt fyra decennier av forskning och utbildning i bildanalys på svenska universitet har skapat dagens framgångsrika svenska bildanalysindustri. De allra senaste resultaten presenteras på den årliga svenska bildanalyskonferensen i Uppsala den 14-16 mars där universitetsforskare och industriföreträdare möts. Den svenska intresseföreningen passar också på att fira fyrtioårsjubileum.
Ett välkänt problem hos elektrokroma så kallade ”smarta fönster” är, precis som för laddningsbara batterier, livslängden. Nu har forskare vid Uppsala universitet funnit en helt ny princip för att föryngra smarta fönster som börjat tappa stinget. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Materials, öppnar för fler tillämpningsområden.
Tio år har gått sedan första Tjejveckan hölls för att visa högstadietjejer roliga och inspirerande tillämpningar av naturvetenskap och teknik. Arrangemanget har under åren lockat runt 200 deltagare långt utanför Uppsala. Nästa vecka är det åter dags för 20 förväntansfulla tjejer att inta Ångströmlaboratoriet.
Martin Berglund, doktorand på Ångström rymdtekniskt centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet, har utvecklat ett instrument som bland annat kan revolutionera sökandet efter liv på Mars. Tekniken presenteras i hans nya doktorsavhandling.
Utbildningar i speldesign och spelutveckling har hållits på Campus Gotland sedan 2001. Den 25-26 maj är det dags för ämnesområdets årliga konferens. En viktig del i konferensen är studenternas möjlighet att presentera sina projekt för en expertjury bestående av internationella spelutvecklare.
Flera stora forskningsprojekt undersöker möjligheten att utnyttja energin som uppstår vid fusionsreaktioner till att producera elektricitet. En svårighet i arbetet är att det är så varmt i reaktorn att man inte kan ha mätinstrument där. I en avhandling från Uppsala utforskas olika metoder för att beräkna neutronflödet från reaktorn för att på så sätt få fram information om vad som händer där inne.
För att göra rymdteknik tillgänglig för den breda massan krävs att kostnaden minskar. Då uppskjutningen utgör en betydande del av denna kostnad, och står i direkt relation till rymdfarkostens massa finns stora besparingar att hämta genom att göra farkosterna mindre. I en ny avhandling utvecklas processer för tillverkning av keramiska mikroraketer som tål mycket höga temperaturer.
Den 26 april till 1 maj samlas forskare från hela världen i Uppsala för att diskutera solbränsle – ett växande forskningsfält inom kemi och biologi. Arrangörer är Konsortiet för artificiell fotosyntes vid Uppsala universitet och journalister är välkomna att delta och ta del av det senaste inom detta heta forskningsområde.
Elbilar och solel har blivit allt vanligare och de har en påverkan på det lokala elnätet. Variabiliteten i elkonsumtion och elproduktion ökar när man introducerar solel och elbilsladdning visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Modellerna som utvecklats i avhandlingen ligger till grund för elnätsberäkningar för framtidens elnät.
Vilken roll spelar ditt genetiska arv för din hälsa? Hur kan man reparera en kropp med konstgjorda material? Och vilka är likheterna mellan människor och robotar? Svar ges på årets upplaga av vetenskapsfestivalen SciFest på Fyrishov i Uppsala. Temat den 19-21 mars är livet och den senaste teknologin med fokus på livsvetenskaper, materialforskning och ljusbaserad teknologi.
För första gången har forskare producerat en 3D-bild som avslöjar delar av den inre strukturen hos ett intakt virus. Studien som nu publiceras i Physical Review Letters utfördes med hjälp av en röntgenlaser vid SLAC National Accelerator Laboratory i Kalifornien.
Ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats avbilda intakta levande bakterier med en röntgenlaser. Tekniken, som nu beskrivs i tidskriften Nature Communications, kan ge forskare en tydligare inblick i cellens komplexa värld.
Intresset från politiker, företag, media och allmänhet för hur Internet påverkar våra liv och vårt samhälle har lett till mängder av undersökningar om IT-användning. I en ny avhandling lyfter IT-forskaren Håkan Selg fram behovet av teoretisk medvetenhet för att stärka forskningens roll som kunskapskälla.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med ett internationellt forskarteam utvecklat en metod som mycket snabbt kan ta bilder av biologiska partiklar med hjälp av en röntgenlaser. Bilderna visar projektioner av karboxysomer, en sorts ”organ” inuti cellen, i fotosyntetiserande cyanobakterier.
EU har tagit ett avgörande initiativ för att tackla det ökande globala problemet med antibiotikaresistens. Genom en stor satsning med både privata och offentliga medel lanseras idag projektet DRIVE-AB (Driving Reinvestment in R&D and Responsible Antibiotic Use), där Uppsalaforskare har en viktig roll.
Ledande plast kan vara möjligt att använda i framtidens batterier, istället för de metalloxider som används idag. Doktoranden Christoffer Karlsson har under sitt avhandlingsarbete undersökt och testat några sådana polymerer och visar att de har potential. Den 30 oktober försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.