Gå direkt till innehåll

Ämnen: Teknologi, allmänt

Zhibin Zhang, docent vid institutionen för elektroteknik vid Uppsala universitet. Fotograf: Märta Gross Hulth

Robotars känsel kan bli lika snabb som människans

En handprotes som ger bäraren lika snabb känsel som en mänsklig hand kan bli möjlig tack vare forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Science. Tekniken skulle även kunna användas till att hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.

På kartan visas automatiskt detekterade seismiska händelser som bland annat jordskalv, gruvskalv, sprängningar i gruvor, bergtäkter och byggen.

Jordskalv i närtid nu tillgängliga på nätet

En ny karttjänst för jordbävningar och andra kraftiga markskakningar i Sverige och närområdet blir nu tillgänglig för allmänheten. Karttjänsten finns hos Svenska nationella seismiska nätet, vid Uppsala universitet och är öppen för alla. På kartan visas automatiskt detekterade seismiska händelser, som jordskalv, gruvskalv, sprängningar i gruvor, bergtäkter, byggen och annat om får marken att skaka,

Interstellärt stoft i Vintergatan. Foto: ESA/Gaia/Dpac

Ny kartläggning av Vintergatan

Astronomiforskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder, gjort en ny stor kartläggning av Vintergatan. Med hjälp av data från observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia, har forskarna kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden och även fått information om hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.

Så kan flaskhalsarna i litium-svavelbatterier elimineras

Litium-svavelbatterier har möjlighet att utmana Li-jonbatteriet genom att mer energi lagras, men hålls tillbaka på grund av batteriernas dåliga livslängd. Nu har forskare vid Uppsala universitet lyckats identifiera några av de huvudsakliga flaskhalsarna. Studien publiceras i tidskriften Chem.

Nytt forskningsprojekt ska hitta lösningar för vätgasdriven färjetrafik

I ett nytt forskningsprojekt kommer forskare vid Uppsala universitet, Campus Gotland, att utveckla och utvärdera systemlösningar för att använda vätgas i den gotländska färjetrafiken. Projektet har fått finansiering från Energimyndighetens sjöfartsprogram och flera industriella partners deltar.

ESS. Foto: Perry Nordeng/ESS.

Med specialinstrumentet SAGA kan forskare få unik kunskap om ytor från cellväggar vilket kan ge nya innovationer för svensk industri

Svenska lärosäten, institut och företag samarbetar kring planering av nya instrument för installation vid ESS, världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, utanför Lund. Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.

Professor Kristina Edström tilldelas Björkénska priset 2021.

Björkénska priset till Kristina Edström

Professor Kristina Edström har utsetts till 2021 års mottagare av Björkénska priset, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
Motivering:
”Björkénska priset 2021 tilldelas professor Kristina Edström för hennes världsledande batteriforskning för kraftfullare, säkra, miljövänliga och billiga batterier med lång hållbarhet. Kristina Edström är sedan 2005

Very Large Telescope (VLT) vid Paranal Observatory i Chiles Atacamaöknen. VLT:s instrumentering har anpassats med bland annat en diamantkoronagraf för att kunna söka efter planeter i trippelstjärnsystemet Alfa Centauri. Foto: Yurij Beletsky(LCO)/ESO

Ny metod för att söka efter potentiellt beboeliga planeter

Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.

Polymerprickarna i den svarta lösningen (infälld bild) kan absorbera mer ljus och visar upp bättre fotokatalytiska egenskaper än de enkla polymerprickarna i de färgade lösningarna. Foto: P-Cat

Miljövänligare vätgas kan framställas med sammansatt polymerprick

Vätgas för energianvändning kan utvinnas miljövänligt ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalytiska sammansatta polymernanopartiklar som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. I laboratorietester har de så kallade polymerprickarna visat både lovande prestanda och stabilitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

Årets Celsius-Linné-föreläsningar och symposium

Till minne av Anders Celsius och Carl von Linné anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar varje år. Årets föreläsningar den 11 februari handlar bland annat om huruvida artificiell intelligens verkligen kan sägas handla om intelligens och om nya syntetiska metoder för att skapa kol-fluorbindningar.

Joner i saltsmältor kan gå ”mot strömmen”

I en ny artikel visar en forskargrupp vid Uppsala universitet med hjälp av datorsimuleringar att joner inte alltid beter sig som förväntat. I sin forskning om saltsmältor kunde de se att jonerna i saltblandningen de studerade i vissa fall påverkar varandra så pass mycket att de till och med kan röra sig åt ”fel” håll, det vill säga mot en elektrod med samma laddning.

Fotoelektrokemisk cell som används i studien för att undersöka halvledarprestanda under simulerade solstrålar. Foto: Sascha Ott

Ny halvledarbeläggning kan bana väg för framtidens gröna bränslen

Vätgas och metanol för exempelvis bränsleceller eller som råmaterial i kemisk industri skulle kunna produceras mer hållbart med hjälp av solljus visar en ny studie från Uppsala universitet. Där har forskare utvecklat ett nytt beläggningsmaterial för halvledare vilket kan öppna upp för nya möjligheter att framställa bränslen i processer som kombinerar direkt solljus med el.

BATTERY 2030+ - nu startar Europas storskaliga batteriforskningsinitiativ

Nu drar den europeiska forskningssatsningen BATTERY 2030+ igång. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Dessa behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Projektet leds från Uppsala universitet.

I en nanotunn järnbit har forskarna kunnat mäta magnetiseringsförändringar. Bild: Bielefeld University/W. Zhang

Ny metod gör det möjligt att mäta ultrasnabba magnetiska förändringar

Hur kan det i en framtid, med ökande behov av att lagra digital information, bli möjligt att mäta om magnetiska bits switchar tillräckligt fort i till exempel allt kraftfullare hårddiskar? I ett samarbete har fysiker från bland Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material. Resultaten publiceras i Nature Communications.

Helorganiskt protonbatteri laddat för hållbar energilagring

Det finns ett stort behov av hållbar energilagring. Forskare vid Uppsala universitet har därför tagit fram ett helorganiskt protonbatteri som kan laddas på bara några sekunder. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan det laddas upp och laddas ur mer än 500 gånger. Arbetet har publicerats i tidskriften Angewandte Chemie.

Framtidens hållbara batterier

​Forskningsinitiativet BATTERY 2030+ presenterar sin långsiktiga färdplan som beskriver de åtgärder som krävs för att utveckla framtidens hållbara batterier i Europa.

Färgämne-kombinationen för de nya solcellerna är optimerad för att absorbera mycket ljus vid synliga våglängder. Foto: Marina Freitag

Ny sorts solcell för inomhusbruk kan driva framtidens uppkopplade sensorer

En framtid med fler uppkopplade prylar hemma och i jobbet ställer nya krav på att enheter och sensorer ska kunna fungera helt utan elsladdar eller batterier. I en ny artikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science, presenterar en forskargrupp vid Uppsala universitet en ny sorts färgämnessolceller för inomhusbruk som drivs av ljuset från lysrör och LED-lampor.

Universitetet satsar 80 miljoner på teknikmiljö för avancerad forskningsutrustning

För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. Uppsala universitet gör nu en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig nationell teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för de stora internationella forskningsinfrastrukturerna.

Som figuren visar skapade laserljuset en optisk övergång mellan olika vågfunktioner som har drastisk skillnad i spinntillstånd, något som förklarar experimenten.

Spinntillstånd kan förflyttas snabbare än förväntat

I takt med att den elektroniska teknik vi använder förbättras krävs allt mindre komponenter. Så småningom handlar det om så små delar att man stöter på kvantfysiska utmaningar. I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Science Advances beskriver forskare från Uppsala universitet hur man i experiment kunnat visa att spinntillstånd kan förflytas mellan atomer mycket snabbare än förväntat.

Illustration av hur materia-antimateriaparet ΛΛ‾ bildas vid en elektron-positron-kollision. Bild: Piotr Kupsc.

​Ny metod att studera materia och antimateria i universum

Uppsalaforskare har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att studera skillnader mellan materia och antimateria i universum. De har därefter även i ett internationellt samarbete kunnat visa att metoden fungerar.

Visa mer

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden