Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skola

Mycket jobb och stora kostnader bakom konkurrensutsättning av skolor

Det tar lång tid att införa en konkurrensutsättning, tex inom skolan. En så omställning kräver mycket organiserande, är kostsam och kan ta många år att genomföra, och det måste tas med i beräkningen när man i efterhand analyserar och utvärderar förändringen. Efter att gymnasieskolan blev konkurrensutsatt 1992 tog det nästan tio år innan rektorer såg sig som konkurrenter om skoleleverna.

Helena Svaleryd är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Fotograf: Mikael Wallerstedt

Distansundervisning ledde till minskad vård för psykisk ohälsa

Gymnasieelever sökte i mindre utsträckning hjälp för psykisk ohälsa när de fick studera hemma under pandemin. En liknande minskning för högstadieelever som fortsatte gå i skolan gick inte att se. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, som bygger på data som omfattar alla Sveriges högstadie- och gymnasieelever under 2015-2021 .

Lågutbildade föräldrar diskrimineras i skolvalet

Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information inför skolvalet. Det visar en ny studie där 3 430 grundskolor kontaktades via email, av en påhittade förälder som ville ha information och som själv uppgav sitt namn och yrke. Det här är ett av de största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige.

Maria Håkansson Ramberg, institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet.

Diskussioner mellan lärare krävs för likvärdig bedömning

Språklärare behöver få ökade möjligheter att diskutera bedömning av elevers skrivande. Att på olika sätt stärka och utveckla lärares bedömarkompetens skulle kunna leda till såväl ökad likvärdighet som mer rättvisande betyg. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, om bedömning av elevers skriftliga språkkompetens i tyska.

Gymnasieelevers erfarenheter av religion

Stereotyper och falska nyheter men också inifrån-perspektiv och representation. Så beskriver gymnasieelever möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner. Eleverna resonerar engagerat, medvetet och kritiskt kring hur religion framställs. Det visar en ny avhandling i religionssociologi, om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv.

Göran Nygren, forskare i etnologi vid Uppsala universitet, framför Vaksalaskolan i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt.

Föräldrastöd avgörande för höga skolresultat

"Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, utan förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och den sociala reproduktionen och segregationen i samhället", skriver Göran Nygren, forskare i etnologi vid Uppsala universitet, som nyligen disputerat med avhandlingen "Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker".

Det nya verktyget ingår i forskningsprojektet Nyhetsvärderaren som undersöker nya metoder för att öka den digitala källkritiska förmågan hos ungdomar.

Nytt verktyg gjorde elever bättre på att avslöja fejkade bilder och filmer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar människor i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. Självtestet har också utvärderats i en vetenskaplig studie där forskarna fick ett kvitto på att verktyget verkligen förbättrade elevernas digitala källkritiska förmåga.

Social klass och kön påverkar valet att läsa främmande språk

Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass och dessutom finns regionala skillnader. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk.

Så tänker elever när de väljer gymnasieskola

I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med kompisar eller få en gratis surfplatta.

För mycket bak för lite mat

För mycket bak för lite mat

Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.

Vetenskapskryssning på Finlandsfärja

För första gången arrangeras vetenskapskryssningen SciCruise mellan Sverige och Finland. En helt ny sorts temakryssning kopplad till naturvetenskap och teknik, där huvudtemat är Östersjön och hållbar utveckling. På SciCruise finns spännande och intressanta kopplingar till vetenskap genom bland annat workshops, föredrag, shower och tävlingar.

Vetenskapsfestivalen SciFest 8-10 mars på Fyrishov

​Varför är det dåligt med antibiotikaresistens? Vad är dina kläder gjorda av? Kan ketchupeffekten vara ett gynnsamt fenomen hos ett läkemedel? Allt det kan du grotta ner dig i, på sjunde upplagan av Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu till helgen. 8-9 mars för skolor, lördag 10 mars är alla välkomna!

Barn vid ”genusneutrala” förskolor har mindre stereotypa attityder

Barn som går på förskolor där man tillämpar normmedveten pedagogik gör mindre könsstereotypa antaganden om andra barn. De är också mer intresserade att leka med nya barn av motsatt kön. Det visar resultat från forskare vid bland annat Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.

Hur uppfattar bebisar sin värld? Vad innebär det att vara barn? Det är några av frågorna som ställs på SciFest av Uppsala Barn- och BabyLab och Artikel 31. Foto: Mathias Johansson.

Brett program på SciFest 2017

Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Hur funkar digital arkeologi eller vad är en feministisk stadsvandring? Allt det kan du grotta ner dig i, på sjätte upplagan av Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu till helgen.

Skolelevers mätningar har lagt grunden till viktiga forskningsresultat

Nästan 3500 skolelever har med sina mätningar och prover bidragit till en forskningsstudie om insjöar och global uppvärmning som nu publiceras i vetenskaplig tidskrift. Resultaten visar att vattentemperaturerna generellt håller sig låga trots att luften blir varmare, vilket bidrar till att dämpa utflödet av växthusgaser.

Bygglov för uppländska tjejer

Nästa vecka intar ett 20-tal förväntansfulla högstadietjejer från hela länet Ångströmlaboratoriet. Då håller Uppsala universitet och NCC den nya aktiviteten Byggdagarna. Syftet är att öka tjejers intresse för teknik och ge dem en insyn i byggbranschen.

Bilar och språk ger ny självbild

Bilmekaniker eller auto mechanic? Studenter på gymnasieskolans fordonsprogram har fått en ändrad självbild under de senaste 10 åren. Det beror delvis på att undervisningen till allt större del är på engelska, det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Tidigare studier visar att många har valt fordonsprogrammet för att meka med bilar och slippa läsa t ex språk. Nu måste de göra både och.

Svårt att påverka skolnedläggningar

Att demonstrera och göra namninsamlingar för att protestera mot skolnedläggning hjälper sällan. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst chans att påverka beslutet har aktivister som använder lobbying eller som bor i välbärgade områden. Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, säger forskaren.

Uppsala universitet satsar för en bättre skola

Skolan i Sverige behöver fler välutbildade lärare och rätt undervisning för att nå bra resultat och klara framtidsutmaningarna. Uppsala universitet startar i höst en forskarskola i ämnesdidaktik som kommer att handla om utveckling av undervisning i olika skolämnen och om att utbilda fler kunniga lärarutbildare.

Ny studie visar hur mycket näring barn får av skollunchen

I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Livsmedelsverket undersökt svenska skolbarns energi- och näringsintag från skolmåltiden. Resultaten visar att barnen får i sig nära eller över 30 procent av sitt totala energi- och näringsintag över dagen vid skollunchen, vilket motsvarar Livsmedelsverkets råd. Studien visar dock att det finns utrymme för förbättringar.

Visa mer

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden