Med hjälpa av blått ljus kan man styra stärkelselagringen i alger, och det kan vara ett sätt att tex minska växthusgaser. Alger med mycket stärkelse är viktiga när det gäller produktion av biobränsle, som fodertillskott i jordbruk och som ett effektivt sätt att binda koldioxid. Nu har forskare hittat en ny metod för att styra stärkelselagringen så att den blir mer användbar.
Professor Patrik Johansson blir ny ledare för flaggskeppsprojektet Battery 2030+. Han har lett många stora internationella forskningsprojekt och kommer senast från rollen som chef för EU:s forskningsprogram The Graphene Flagship.
Uppsala universitet inviger ett nytt forskningsinstitut, UUniCORN, med syfte att identifiera, analysera och navigera målkonflikter i hållbar samhällsomställning. Det nya institutet startas på initiativ av rektor Anders Hagfeldt med syftet att Uppsala universitet ska vara en mer aktiv partner i arbetet med att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.
Professor Aarti Gupta, Wageningen University och Professor Frank Biermann, Universiteit Utrecht blir gästprofessorer i klimatledarskap vid Uppsala Universitet under 2025. Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en tidigare donation till universitetet av entreprenören Niklas Zennström och hans hustru Catherine Zennström.
Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.
Ransonering av varor som exempelvis kött och bränsle kan både effektivt och rättvist minska konsumtion som medför stor klimatpåverkan. Dessutom säger sig närmare 40 procent av allmänheten acceptera sådana styrmedel. Det visar ny forskning från gruppen för klimatledarskap på Uppsala universitet i en studie som har publicerats i Nature-tidskriften Humanities & Social Sciences Communications.
Ökad vattentillgången i områden med extrem torka i Afrika söder om Sahara, kan på kort sikt hjälpa nomadiserade boskapsskötare. Men på lång sikt kan det ge allvarliga konsekvenser för deras försörjningsmöjligheter. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Nature Climate Change.
Miljöföroreningar ligger bakom minst nio miljoner dödsfall i världen varje år och bidrar till stora kroniska hälsoproblem hos människor och djur samt skapar allvarliga störningar i miljön. Under toppmötet Uppsala Health Summit den 24-25 oktober samlas internationell expertis från olika samhällssektorer för att diskutera lösningar som kan förhindra framtida utsläpp och som kan påskynda insatser.
Stacy VanDeveer, professor i Global Governance and Human Security vid University of Massachusetts i Boston blir den sjätte gästprofessorn i klimatledarskap vid Uppsala universitet. Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en tidigare donation av entreprenören Niklas Zennström och hans hustru Catherine Zennström till Uppsala universitet.
EU kommer med en satsning på över en och en halv miljard kronor (150 miljoner euro) för forskning på batterier, som koordineras från Uppsala universitet. Satsningen Battery 2030+ har pågått i tre år och går nu vidare i nästa steg. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.
I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.
Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.
– Vår stud
Värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i PNAS.
En helt ny biologisk metod för att extrahera vätgas från luft har identifierats av forskare vid bland annat Uppsala universitet. Forskningen har utförts av ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarlag och publiceras i tidskriften Nature. Upptäckten kan på sikt bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.
Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.
PRESSINBJUDAN: Scania, Midsummer, Eksjö Maskin & Truck, Dalakraft, Ernst Express och forskare vid Uppsala universitet bjuder in till pressvisning av en ny – helt unik – solcellslastbil. Tillsammans arbetar vi för att utveckla en ny generation lastbilar, där solceller på lastbilarna genererar solenergi som direkt kan minska koldioxidutsläppen från lastbilen och dessutom ge el till elnätet.
Sverker C Jagers, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för studier av kollektivt handlande vid Göteborgs universitet, blir Uppsala universitets femte gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap.
Genom att lägga om och samordna produktionen av el och värme skulle Sveriges energisäkerhet kunna höjas och elnätets stabilitet stärkas. Med omläggningen skulle man också kunna minska användandet av biomassa, vilket skulle vara bra för biodiversiteten. Det är slutsatserna i en ny sammanläggningsavhandling från Uppsala universitet (5 publicerade artiklar)
En ny avhandling i kulturantropologi om hur staten, kommunen och gruvbolag hanterat frågan kring lokal- och ursprungsbefolkningens behov av rum och rumslighet när man har planerat och genomför samhällsomvandlingen, som flytten av Kiruna innebär. En amerikansk forskare som har skrivit om ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden