PMDS-symtom följer inte ett och samma mönster

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är ett vanligt depressionssyndrom som hänger ihop med menstruationscykeln. Nu visar en ny studie i Nature Communications att det finnas tre olika subtyper av PMDS med varierande symtombild. Förhoppningen är att upptäckten ska leda till mer individanpassad behandling.

Premenstruellt dysforiskt syndrom är en allvarligare form av PMS som drabbar kvinnor i barnafödande ålder. Det som skiljer PMDS från andra depressionssyndrom är dess koppling till menstruationscykeln, där symtomen kan starta strax efter ägglossning och pågå fram till att mensen startar.

I studien ingick 90 kvinnor med PMDS och 40 friska kontrollpersoner. De fick föra dagbok under två månaders tid och rapportera vilka symtom de kände av och hur svåra dessa var. Kvinnorna fick bland annat skatta graden av ångest, depression, irritabilitet, och humörsvängningar.

Identifierade tre olika typer av PMDS

Med hjälp av avancerade statistiska metoder kunde forskarna därefter studera när olika symtom uppstod och avtog, och dessutom se hur förändringar i ett symtom påverkade andra symtom. Baserat på kvinnornas svar kunde forskarna identifiera tre olika subtyper av PMDS.

− Resultaten visar att PMDS inte ser likadant ut för alla. Även om två personer har samma diagnos kan symtomen börja vid olika tidpunkter och skilja sig åt i hur svåra de blir. Vi såg också att olika symtom hos samma person kan följa olika mönster. Förhoppningen är att våra resultat ska leda till en mer nyanserad förståelse av PMDS och på sikt öppna för mer individanpassade sätt att följa upp och behandla tillståndet, säger Erika Comasco, som lett studien och är professor i molekylär psykiatri.

De tre olika subtyperna som forskarna identifierade var:

• Svår PMDS med tidig symtomdebut: här börjar symtomen tidigt, ungefär två veckor före mens, och är som starkast cirka fem dagar före mens.
• Svår PMDS med sen symtomdebut: här börjar symtomen öka ungefär tio dagar före mens och når sin topp kring mensens början.
• Måttlig PMDS med sen symtomdebut: här börjar symtomen också öka ungefär tio dagar före mens, men når sin topp cirka fyra dagar före mens. Symtomen är dessutom mindre svåra i denna grupp än i de två andra.

Även om studien visar att det finns tre olika typer, kan den inte förklara inte varför dessa skillnader uppstår.

– En viktig fråga i vår fortsatta forskning är därför att ta reda på vilka biologiska mekanismer som ligger bakom de olika symtommönstren och hur de hänger samman med hjärnans funktion hos kvinnor med PMDS. Det vill vi göra genom att kombinera kunskap om hur symtomen utvecklas över tid med studier av hjärnan och effekterna av SSRI-behandling, säger Erika Comasco.

Kunde se ett samspel mellan symtomen

I den aktuella studien kunde forskarna också se ett tidsmässigt samspel mellan de fyra vanligaste PMDS-symtomen. En ökning av ångest följdes till exempel av ökad irritabilitet, depressivitet och humörsvängningar. Sambanden ger en bild av hur symtomen kan påverka varandra över tid, men det behövs mer forskning innan kunskapen kan användas för att förstå och förutsäga enskilda personers förlopp.

– Om framtida studier visar att vi kan identifiera de här mönstren hos enskilda personer, kan det hjälpa vården att anpassa uppföljning och behandling efter hur symtomen utvecklas. För kvinnor med PMDS skulle det också kunna bli lättare att förutse perioder då besvären brukar bli värre, säger Erika Comasco.

PMDS, en modell för att studera andra sjukdomar

PMDS påverkas av menscykeln som är en av kroppens mest återkommande biologiska rytmer. Vid andra psykiska sjukdomar, som till exempel depression, finns inte samma chans att förutspå när den ska inträffa.

− Genom att använda PMDS som modell, kan vi lära oss mer om symtomutveckling över tid och på så sätt ta fram bättre klinisk behandling även vid andra tillstånd. Studiens resultat kan också bidra till ökad kunskap om hur symtom kan samvariera vid andra psykiska sjukdomar. Det är till exempel vanligt att kvinnor med ADHD upplever mer uttalade premenstruella symtom och det är något vi håller på att studera just nu.

Artikel

Schleimann-Jensen E, Sundström-Poromaa I, Hoppe JM, Engel S, Kiesner J, Comasco E. Temporal dynamics of premenstrual dysphoric disorder revealed through predictive symptom networks. Nature Communications. 2026. In press. doi: 10.1038/s41467-026-78590-x

Kontakt

Erika Comasco, professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

E-post: erika.comasco@uu.se

Fakta: Ytterligare studie om PMDS och SSRI

En del av kvinnorna i den aktuella studien har också deltagit i en hjärnavbildningsstudie som publicerades i somras av Erika Comasco och hennes kollegor. Där visade forskarna att SSRI-behandling minskar irritabilitet, ilska och aggressivitet hos kvinnor med PMDS. Med hjälp av hjärnavbildning kunde forskarna också se vad som händer i hjärnan när kvinnor med PMDS utsätts för social provokation. Ett område som stack ut var främre insula, en del av hjärnan som är involverad i reaktiv aggressivitet och i bearbetningen av negativa känslotillstånd som kan uppstå vid provokation. Efter behandling med escitalopram reagerade detta område mindre starkt på social provokation. Eftersom starkare aktivitet i detta område också var kopplad till mer irritabilitet och ilska, tyder resultaten på att förändrad aktivitet i främre insula kan vara en del av förklaringen till varför kvinnorna blev mindre irriterade och arga efter behandlingen. Nästa steg för forskargruppen är att undersöka om de undertyper som identifierades i studien ovan (publicerad i Nature Communications) är förknippade med skillnader i hjärnans funktion och behandlingsrespons.

Dubol M, Gröndal M, Schmidt F, Fisher PM, Frokjaer VG, Wikström J, Eriksson E, Sundstrøm I, Comasco E. Escitalopram and brain reactivity to aggressive stimuli in premenstrual dysphoric disorder. Br J Psychiatry. 2026 Jul 28:1-9. doi: 10.1192/bjp.2026.10721.