En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. När forskarna slog ut generna hos försöksdjur förändrades tumörens spridningsmönster. I flera fall förlängdes också överlevnaden.
Överlevnaden för de flesta män med prostatacancer som fiår behandling enligt moderna riktlinjer är god och majoriteten av drabbade män dör av andra orsaker än av cancer. Det visar en studie från Uppsala universitet i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Comprehensive Cancer Network.
Riktade utbildningsinsatser för både vårdpersonal och föräldrar ökar markant mängden hud-mot-hudkontakt mellan nyfödda och deras föräldrar under det första två dygnen efter förlossning. Andelen bebisar som fick nästan 24 timmars hudkontakt det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.
Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet där forskare har undersökt hur arv och miljö påverkar spädbarns gråt, sömn och förmåga att komma till ro under de första månaderna i livet.
Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet. En ny studie, baserad på data från över 300 000 förlossningar visar att barn till äldre mödrar oftare föds för tidigt eller med komplikationer, särskilt när mamman är 45 år eller äldre.
Med hjälp av 3D-skrivare har forskare vid Uppsala universitet lyckats skapa en modell som liknar mänsklig nervvävnad. Modellen som kan odlas fram från patentens egna celler, gör det möjligt att testa nya läkemedelsbehandlingar i labbmiljö.
Tack vare labbodlade miniatyrtarmar har forskare vid Uppsala universitet lyckats kartlägga hur det går till när elakartade Shigella-bakterier infekterar människans tarmvävnad. Studien visar att det nu är möjligt att använda sig av odlade mänskliga organ för att studera en rad andra allvarliga infektioner.
Att vältränade människor löper minskad risk att dö i förtid av olika sjukdomar, är ett återkommande resultat i många studier. Ny forskning visar att personer med hög kondition i sena tonår också har minskad risk att dö av slumpmässiga olyckor, vilket tyder på att sambanden man sett i de tidigare studierna troligtvis varit missvisande.
Redan några få nätter med för lite sömn främjar mekanismer som ökar risken för hjärtproblem. Det visar en ny studie där forskarna har undersökt hur sömnbrist påverkar proteiner kopplade till hjärt-kärlsjukdomar. Studien är ledd från Uppsala universitet och publiceras i tidskriften Biomarker Research.
För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, en övergång som idag identifieras i genomsnitt tre år för sent. Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant patienten har.
Cellerna som bygger upp väggarna hos de allra tunnaste lymfkärlen har en flikig, ekbladsliknande form som gör dem extra tåliga mot förändringar i vätskevolym. En liknande cellform bidrar även till växters spänst. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny artikel i tidskriften Nature.
Kaffet från de flesta kaffemaskiner på arbetsplatser innehåller relativt höga nivåer av kolesterolhöjande ämnen. Det är stor skillnad i jämförelser med vanliga kaffebryggare med pappersfilter, som filtrerar bort det mesta av ämnena. I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg.
Läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom används redan av mer än 20 000 patienter i tio olika länder – och snart kan det bli tillgängligt även i Europa. Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.
En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.
Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom. Studien publiceras i Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Basis of Disease.
Semliki forest-viruset kan ge upphov till neurologiska symtom men det har hittills varit okänt hur viruset tar sig in i hjärnan på infekterade individer. En ny studie från Uppsala universitet avslöjar mekanismerna bakom hur viruset tränger in i hjärnan på möss. Fynden öppnar upp för nya möjligheter att använda viruset för att behandla hjärntumörer. Studien är publicerad i Nature Communications.
En ny kartläggning av sju olika hormonbehandlingar för klimakteriebesvär visar att riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt är olika beroende på verksam substans hur läkemedlet intas. Studien, där runt en miljon kvinnor mellan 50 och 58 år ingick, Det är den största och mest omfattande studien i världen av de hormonpreparat som skrivs ut i dag, och publiceras i BMJ.
Genom att utnyttja cancercellers genetiska variation kan ett redan godkänt läkemedel användas för att mer effektivt slå ut cancerceller hos vissa patientgrupper. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publicerats i tidskriften eBiomedicine. Resultaten visar på möjligheter till en mer individanpassad och effektivare cancerbehandling.
Forskare vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer. I antikroppen har forskarna lyckats förena tre olika funktioner, som tillsammans kraftigt förstärker T-cellers effekt på cancertumören. Studien publiceras i Nature communications.
Alla patienter som har haft hjärtinfarkt behandlas som regel med betablockerare. Enligt en svensk studie som gjordes tidigare i år behövs sannolikt inte denna medicin för de hjärtpatienter som har normal pumpförmåga. Nu visar en understudie vid Uppsala universitet att det dessutom finns en risk att dessa patienter blir deprimerade av behandlingen.
