Ska vi sluta säga Ryssland?

Borde världen sluta använda namnet Ryssland och återgå till den gamla benämningen Moskvastaten? Frågan har tagits upp bland rysslandskritiker de senaste åren och i nya boken ”Russia reverts to Muscovy” lyfter Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning, fram flera argument som han säger talar för ett namnbyte.

Våren 2023 begärde 25 000 ukrainare att Ukraina skulle ändra sin officiella praxis och inte kalla Ryssland för Ryssland utan återgå till det äldre namnet Moskvastaten, som användes om landet under 1200-1500-talen. President Volodymyr Zelenskij ställde sig bakom kravet och gav regeringen i uppdrag att undersöka frågan ur flera olika perspektiv.

Professor Stefan Hedlund har ägnat mer än 40 år åt att forska om det politiska, historiska och ekonomiska Ryssland. När han började forska var Leonid Brezjnev ledare för Sovjetunionens kommunistiska parti. I en ny bok undersöker han de ukrainska argumenten.

Moskvastaten kontra Kievstaten

– Med tanke på den ondska som har präglat den ryska krigföringen är det naturligt att många ukrainare vill förknippa dagens ryska regim med de envåldshärskare som styrde den gamla Moskvastaten – som Ukraina inte var en del av. Ivan den förskräckliges ohämmade terror, följdes långt senare av Josef Stalins massmord och nu till Vladimir Putins terror mot den ukrainska civilbefolkningen. Men i namnfrågan finns också en betydligt djupare dimension som innehåller mer än att bara kasta ljus över legendarisk rysk brutalitet, säger Stefan Hedlund.

I den nyutkomna boken ”Russia reverts to Muscovy” belyser han flera historiska förklaringar till att kriget har utvecklats till en ödesfråga för både Ryssland och Ukraina. Bokens huvudsakliga budskap är att i den ryska föreställningsvärlden ser man Ryssland så intimt förknippat med den medeltida Kievstaten, som är Rysslands vagga, och slutsatsen i det resonemanget är att Ryssland inte kan existera utan Ukraina.

– Att Ryssland är så besatt av idén att Ukraina måste utplånas visar att frågan är av en sådan dignitet att de hellre låter Ryssland gå under än att de låter Ukraina överleva, säger Stefan Hedlund.

Tre principiellt viktiga skäl

I boken för han fram tre principiellt viktiga skäl att följa det ukrainska uppropet om namnbytet.

– Det första är att dagens Ryssland redan har förlorat så stora delar av det gamla imperiet att det i sina västra delar, med undantag för Belarus, har reducerats till just den gamla Moskvastaten, som den såg ut vid 1500-talets slut. Eftersom benämningen ”Ryssland” började användas först under Peter den stores tid, alltså under det ryska imperiets senare framväxt kan man på goda grunder hävda att den nu spelat ut sin roll.

Det andra, skriver Stefan Hedlund, är att det samhällsskick som utmärker dagens Ryssland i flera fundamentala avseenden är så likt den gamla Moskvastaten. Exempel är autokrati, undertryckande av privat äganderätt, främlingsfientliga relationer till omvärlden och en allians med den ortodoxa kyrkan, som predikar att undersåtarna har en plikt att lyda sin härskare. Enligt Stefan Hedlund var det förutsebart att Putins Ryssland skulle falla tillbaka i Moskvastatens gamla mönster, och att Putin själv skulle utvecklas till en modern Ivan den förskräcklige.

Det tredje och viktigaste argumentet, skriver han, är att namnfrågan är av central betydelse för Ryssland. Om omvärlden fortsätter säga ”Ryssland” signalerar det en underförstådd acceptans av det ryska kravet på en intressesfär som inkluderar Ukraina. Det är bara genom att göra klart att det historiska Ukraina inte var en del av Moskvastaten som vi kan förstå varför det är så viktigt för dagens ryska imperialister att tala om ”Ryssland”.

– Om dagens moskoviter önskar kalla sig ryssar är det självfallet deras rätt, liksom andra har rätt att kalla sig ukrainare eller vitryssar. Det som inte är acceptabelt är att moskoviterna hävdar att alla de som har rötter i den gamla Kievstaten är ”ryssar”, och att alla dessa, oavsett hur se själv definierar sig, måste acceptera att bli styrda från Moskva, säger Stefan Hedlund.

"Ryssland" står på spel

Bokens ledmotiv är att det är själva begreppet ”Ryssland” som står på spel.

– Genom att återgå till att tala om Moskvastaten kan vi inte bara vinna bättre förståelse av hur landet styrs. Vi kan också ställa oss på Ukrainas sida, i dess kamp om rätten till fortsatt existens.

Hedlund, Stefan (2025); “Russia reverts to Muscovy: What if we Simply Drop ‘Russia’ from the Discourse?”, Routledge, ISBN 9781032627670

För mer information:

Stefan Hedlund, Professor emeritus i öststatsforskning vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier, Uppsala universitet, telefon: 018-471 16 99, mobiltelefon: 070-167 95 03, e-post: stefan.hedlund@ires.uu.se