Skalbaggshonor väljer partner för sin egen skull

Den mångfald av spektakulära könskaraktärer som finn hos hanar i djurvärlden är ett resultat av honornas preferenser i partnervalet. Men vad styr honornas val? I en ny studie, som idag publiceras i Current Biology, fann Uppsalaforskare inget stöd för teorin att honornas val styrs av "bra gener" hos hanen.

Bland biologer råder skilda uppfattningar om vad som styr honors val av hane. I debattens kärna kan två olika möjligheter identifieras: att honornas val är gynnsamt för dem själva, eller att de egenskaper de föredrar är gynnsamma för att de är knutna till "bra gener" som överförs till deras avkomma.

I djurvärlden avvisar honor ofta hanars närmanden, bara ett fåtal försök leder verkligen till parning. Detta leder till att bara de mest enträgna hanarna lyckas para sig. Om avkomman till dessa hanar klarade sig bättre i livet skulle det stödja teorin att honors partnerval ger fördelar i form av bättre gener. I den aktuella studien har forskarna manipulerat förmågan till val hos skalbaggshonor. De honor som fick förbättrad förmåga att avvisa parningsförsök visade själva högre överlevnad och lade fler ägg.

- Men vår studie ger inget stöd till idén att högre förmåga att välja partner skulle leda till bättre gener. Söner var inte mer framgångsrika i konkurrensen med andra hanar, inte heller var dörrarna mer fertila, säger Alexei Maklakov, huvudförfattare till studien.

Slutsatsen är att honornas val framför allt är gynnsamt för honan själv, snarare än för deras avkomma.

Läs artikeln i Current Biology. 

Mer information kan lämnas av Alexei Maklakov, tel: 018-471 27 02, eller Alexei.maklakov@ebc.uu.se