Spädbarn följer sociala signaler trots trauma

Bebisar som lever som flyktingar har delvis lika bra sociala förmågor som barn med tryggare hemförhållanden. Det visar en ny studie som forskare från Uppsala universitet har gjort i samarbete med kollegor i Uganda, Zimbabwe och Bhutan. Över 800 barn har deltagit i studien, vilket gör det till en av de största spädbarnstudierna som någonsin genomförts med hjälp av ögonrörelsemätningar.

Peer-review / Observational study / People

– Vi blev förvånade över resultaten. Tidigare forskning har visat, och vi har själva utgått från det, att den tidiga spädbarnsperioden är extremt sårbar. Att barnets utveckling påverkas av de sociala, trygghetsmässiga och ekonomiska förutsättningar som det har under sina första år. Men vi såg i vår studie att det inte är kört för barn som lever i utsatthet. En del viktiga sociala förmågor är intakta. Det inger hopp, men betyder inte att allt är okej, säger Gustaf Gredebäck.

Studien är gjord i Bhutan, Sverige, Uganda och Zimbabwe, och har involverat forskare inom freds- och konfliktstudier, speldesign och psykologi. Mellan 100 och 300 barn i varje land har deltagit i studien. Den visar att oberoende av fattigdom, traumatiska upplevelser i familjen, erfarenheter av svält, krig och djupa depressioner hos föräldrar, är bebisarna lika bra på att följa sociala signaler.

För att få en bild av barnets bakgrund och förutsättningar har forskarna intervjuat barnets föräldrar. De har fått berätta om sina erfarenheter av trauma och sitt mående, och det har varit en indikator på hur föräldrarna mår och på deras tillgängliga resurser för att vara just en tillräckligt god förälder.

Internationellt etablerade begrepp

I alla länder studerades både barn som lever i trygga förhållanden med föräldrar som mår bra, och barn som lever under oroliga förhållanden med föräldrar som mår dåligt. Trauman till följd av krig fanns bara hos barnen i Uganda, men fattigdom fanns hos familjer i många länder och depression förkom i samtliga länder. Definitionen av traumatiska händelser och fattigdom utgår från etablerade internationellt validerade skalor och lokala skillnader.

Frågorna i formulären ställdes till deltagarna av en lokal forskningsassistent som kan förklara och sätta frågan i rätt kontext. Ofta är det frågor om psykiskt mående som behöver relateras till olika begrepp och tankemönster i olika länder. För fattigdom används landsspecifika indikatorer.

Ögonrörelsemätningar

För att mäta barnens sociala aktivitet och möjlighet att följa med i vad som händer runtomkring, har forskare använt ögonrörelsemätningar, då man både filmar barnens ögon och med hjälp av en algoritm räkna ut var barnet tittar. På det sättet kan man mäta i vilken utsträckning som barnet följer andras blickriktning, det vill säga vad de är intresserade av och hur de läser av vad andra är intresserade av. Barnen är med i en process av att dela uppmärksamhet med andra människor.

– Genom att på ett nytt sätt undersöka samma förmåga hos vitt skilda familjer kan vi nå en djupare kunskap om det som vi alla har gemensamt, de medfödda förmågor som utvecklas tidigt i livet. Detta är viktigt av flera anledningar. Studien ger hopp och visar att den tidiga barndomen innehåller möjligheter för inlärning och utveckling hos alla barn, även de som lever i några av de mest utsatta miljöerna på jorden, säger Gustaf Gredebäck,

Studien är gjord i samarbete med forskare vid Kabale University i Uganda, University of Zimbabwe i Zimbabwe och Khesar Gyalpo University of Medical Sciences i Bhutan. Från Uppsala universitet har deltog forskare inom freds- och konfliktstudier, speldesign och psykologi.

För mer information:

Gustaf Gredebäck, professor, föreståndare avdelningen för utvecklingspsykologi vid psykologiska institutionen, gustaf.gredeback@psyk.uu.se, 070-167 94 14

Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet bedriver forskning på och undersöker spädbarns och barns motoriska, sociala, psykologiska och kognitiva utveckling, ofta med hjälp av teknisk utrustning som eye tracking, EEG och motion capture, som gör att det går att få en inblick i de processer som gör det möjligt för barn att förstå och tolka sin omgivning.