Gå direkt till innehåll

Ämnen: Mat, dryck

Forskare Sten Svantesson har identifierat fem nya arter i svampsläktet Piloderma. Bland annat den "skygga" gammelskogsarten Piloderma fugax som här syns i mikroskopet. Foto: Kristina Stenmarck/Sten Svantesson

Ny ”skygg” svamp hittad i gammelskog

Trots att svampar i släktet Piloderma är vanliga, har forskare nu hittat fem tidigare okända arter. En av dem tillhör landets vanligaste arter, en annan finns bara i gammelskog. Upptäckten som publicerats i Fungal Biology, visar att mångfalden är större än vad man trott och att vissa av arterna riskerar att försvinna i takt med att gamla skogar avverkas.

Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet

Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet

Kaffet från de flesta kaffemaskiner på arbetsplatser innehåller relativt höga nivåer av kolesterolhöjande ämnen. Det är stor skillnad i jämförelser med vanliga kaffebryggare med pappersfilter, som filtrerar bort det mesta av ämnena. I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg.

Nätgiraffer (bilden) var en av tre arter som forskarna studerade. Genom att sekvensera växt- och bakterie-DNA från avföringsprover kunde de se den bakteriella sammansättningen i tarmen och vilka växter vilda giraffer hade ätit. Foto: Tyler Kartzinel

Oväntade fynd i studie av giraffers tarmflora

Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter, utan av vilken art de tillhör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Brown University där forskare analyserat sambandet mellan föda och tarmflora hos tre giraffarter i Kenya. Studien ger också ny kunskap som kan hjälpa till att säkra födotillgången för de utrotningshotade giraffarterna.
I en ny studie, publicerad i Glob

En duo av sauropodomorfer i tidig jura. Illustration: Marcin Ambrozik.

Fossilt bajs ger ledtrådar till dinosauriernas framgångssaga

Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kunnat identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur i dinosauriers fossiliserade avföring. Dessa analyser av hundratals prover ger ledtrådar om vilken roll dinosaurierna spelade i ekosystemet för ungefär 200 miljoner år sedan. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.

En sjöfågelkoloni i Norge, där denna modell skulle kunna tillämpas. Foto: Claus Rüffler

Ny modell kan hjälpa till att förstå samexistens i naturen

Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.

Pascal Milesi, universitetslektor i växtekologi och evolution, Uppsala universitet. Foto: Märta Gross Hulth

Trädens anpassningsförmåga består efter miljontals år av klimatförändringar

Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.

Håkan Rydin, professor emeritus i växtekologi vid Uppsala universitet. Foto: Märta Gross Hulth

Är kor mer kräsna än getter?

Den frågan ville Linné ha svar på och samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter med dessa. Resultatet sammanställdes noggrant, men analyserades inte förrän nu – 275 år senare, då det också kommer att publiceras av Linnean Society i London.

Från husdjur till skadedjur: hur tamkaniner överlever i naturen

Från husdjur till skadedjur: hur tamkaniner överlever i naturen

Hur kan kaniner gå från fluffiga husdjur till en invasiv art? Kaniner har koloniserat länder över hela världen, ofta med allvarliga ekonomiska och ekologiska konsekvenser, men hur tamkaniner kan återanpassa sig till naturen har fram till nu varit ett mysterium. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution har forskare sekvenserat arvsmassan hos nästan 300 kaniner.

Skräpmat kan försämra vår djupsömn

Skräpmat kan försämra vår djupsömn

I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur onyttig mat påverkar sömnen. Friska deltagare fick i slumpmässig ordning äta både en onyttigare och en nyttigare kost. Efter den onyttigare kosten var deltagarnas djupsömn ytligare, jämfört med efter den nyttigare kosten. Resultaten publiceras i tidskriften Obesity.

Starkt samband mellan tarmbakterier och metaboliter

Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, (Uppsala universitet/Lunds universitet) som nu publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien bygger på storskaliga detaljerade analyser av avförings- och blodprover från 8583 deltagare i Swedish CardioPulmonary bioImage Study, SCAPIS.

Sömnproblem liten påverkan på typ 2-diabetiker som medicinerar

​Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem – när det gäller nivån på långtidsblodsockret. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att problemen påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning och att det viktigaste är att patienterna fortsätter att medicinera.

För mycket bak för lite mat

För mycket bak för lite mat

Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.

​Bättre mat i äldrevården med kommunala kostvetare

Trots att både Livsmedelsverket och Socialstyrelsen de senaste åren har kommit med nya riktlinjer för mat inom äldreomsorgen, är det långt ifrån alla kommuner som rättar sig efter dem. Det är olika förutsättningar och ambitionsnivå som styr satsningarna. Bäst lyckas de kommuner som har kostvetare anställda. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Så upprätthålls den svenska överproduktionen av kött

Sverige har en hög köttkonsumtion, men trots det produceras mer än vad som efterfrågas. I en ny avhandling i sociologi har Jonas Bååth undersökt hur svenska köttproducenter hanterar problemen som uppstår när tillgången på deras varor överstiger efterfrågan. Varför fortsätter många producera fast det ibland inte ens går ihop ekonomiskt?

​Brödvalet en klassfråga

Vilket bröd vi väljer att äta som vuxna påverkas av både utbildningsnivå och vilket bröd vi fick när vi var barn. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd och äldre föredrar hälsosammare bröd. Det visar en ny studie om råg från Uppsala universitet.

Ungdomar har dåliga kunskaper i livsmedelshygien

Uppskattningsvis inträffar fler än 500 000 fall av matförgiftning varje år till en samhällskostnad av mer än en miljard kronor. Att hantera livsmedel rätt är en kunskapsfråga och i en ny avhandling från Uppsala universitet visar Marie Lange att ungdomar har dålig koll på mathygien. Var femte niondeklassare visste till exempel inte att kyckling alltid måste vara genomstekt.

Tid för reflektion gav bättre måltider för de äldre

Ett år av återkommande dietist-ledd handledning för personal på äldreboenden resulterade i en bättre måltidssituation för de äldre, bland annat avseende dukning, servering, ljudnivå och social interaktion mellan personal och brukare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Hos vissa av de äldre som bodde på de aktuella äldreboendena påverkades minnesförmågan positivt.

Naturligt för män att dela på tråkigt köksarbete

I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Nicklas Neuman att män ser det som naturligt med ett delat ansvar även för det beskrivs som tråkigt, vardagligt köksarbete. De här resultaten skiljer sig från tidigare forskning.

Uppsala Health Summit 11-12 oktober: Pre-conference report

Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.

Visa mer

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden