Uppsala universitet inviger ett nytt forskningsinstitut, UUniCORN, med syfte att identifiera, analysera och navigera målkonflikter i hållbar samhällsomställning. Det nya institutet startas på initiativ av rektor Anders Hagfeldt med syftet att Uppsala universitet ska vara en mer aktiv partner i arbetet med att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.
Arvet efter Sovjetunionens fall spelar en större roll för utrikespolitiken i Georgien och Ukraina än vad tidigare studier hävdat. Att bedriva utrikespolitik i tidigare sovjetiska länder kan vara en stor utmaning eftersom staten Ryssland inte accepterar den nya ordningen. Det visar statsvetaren Per Ekman vid Uppsala universitet i sin avhandling.
I en ny avhandling studeras hur samtalen till Kronofogdens kundservice går till. Vilken betydelse får samtalets form för den hjälp som inringarna får och för det arbete som Kronofogden gör. Analyser visar till exempel hur viktiga samtalen är för den gemensamma förståelsen. Ett av de problem kan vara att man använder ordet ”skuld” på olika sätt.
Det tar lång tid att införa en konkurrensutsättning, tex inom skolan. En så omställning kräver mycket organiserande, är kostsam och kan ta många år att genomföra, och det måste tas med i beräkningen när man i efterhand analyserar och utvärderar förändringen. Efter att gymnasieskolan blev konkurrensutsatt 1992 tog det nästan tio år innan rektorer såg sig som konkurrenter om skoleleverna.
Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.
Årets Forsskålsföreläsare är rysslandsforskaren Martin Kragh. Temat: "Yttrandefriheten och det auktoritära hotet", utifrån en nutid då demokratins ställning diskuteras, ickedemokratiska styren stärks och yttrandefriheten inskränks på flera håll. Vad innebär det? Finns det historiska lärdomar och paralleller att dra? Efter föreläsningen följer ett debattsamtal. Programmet är öppet för allmänheten.
Yngre män tar större ansvar för den gemensamma familjekommunikationen än vad deras fäder har gjort. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där svenskar ur flera generationer har intervjuats om sina kommunikationsmönster.
Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.
Skytteanska stiftelsen har nöjet att meddela att Alexander Wendt och Martha Finnemore tillsammans tilldelas det 29:e Skytteanska priset i statsvetenskap. Priset innebär ett erkännande av deras exceptionella bidrag till området, särskilt genom att främja det konstruktivistiska tillvägagångssättet i studiet av internationella relationer.
Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.
Renée Poznanski, professor emerita och verksam vid Ben-Gurion Universitet i Negev, Israel, håller Uppsala universitets nittonde Hugo Valentin-föreläsning. Under föreläsningen kommer Poznanski att diskutera och problematisera en av teorierna kring varför fler av Frankrikes judar undkom förintelsen jämfört med judar i grannländerna.
Uppsala universitet inviger Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, ett nationellt centrum för att samla världens kunskap kring nedrustningsfrågor. FN:s biträdande generalsekreterare för nedrustningsfrågor, Izumi Nakamitsu, invigningstalar på distans, på plats talar bland andra Beatrice Fihn, ICAN samt mottagare av Nobels fredspris 2017 och Rupal N. Mehta, University of Nebraska-Lincoln, USA
I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildningar hänger ihop med bättre förmåga att värdera digitala nyheter.
Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska processer över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska processer från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.
En ny rapport från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet visar att minst 119.000 människor dog i organiserat våld under 2021. Detta är en ökning med 46 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2015.
Robert Goodin, Australian National University, är mottagare av 2022 års Skytteanska pris i statskunskap. Goodin får priset för att i en rad arbeten under årtionden ”med skärpa och framgång strävat efter att förena politisk filosofi med empirisk statskunskap för att öka kunskapen om hur anständiga och värdiga samhällen kan utformas”.
En ny avhandling i kulturantropologi om hur staten, kommunen och gruvbolag hanterat frågan kring lokal- och ursprungsbefolkningens behov av rum och rumslighet när man har planerat och genomför samhällsomvandlingen, som flytten av Kiruna innebär. En amerikansk forskare som har skrivit om ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”
Mottagare av årets Disapris är Sofia Näsström. Hon får priset för sin bok "Demokrati. En liten bok om en stor sak". Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 11 september.
Så här lyder motiveringen:
"Disapriset 2021 går till Sofia Näsström, statsvetarprofessor i Uppsala, för boken ’Demokrati. En liten bok om en stor sak’. Författaren granskar med ömsinta men samtid
Den 17 september arrangeras årets Dag Hammarskjöldföreläsningar. Talar gör både 2021 års föreläsare Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International, och Parisavtalets “chefsarkitekt” Christiana Figueres, vars föreläsning 2019 fick skjutas upp. Journalister inbjuds att anmäla sig till evenemanget.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden