Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • I bild syns den pusselbitsliknande formen på lymfendotelceller i lymfkärl hos däggdjur. Foto: Hans Schoofs

    Unik cellform gör både lymfkärl och växtblad stabila

    Cellerna som bygger upp väggarna hos de allra tunnaste lymfkärlen har en flikig, ekbladsliknande form som gör dem extra tåliga mot förändringar i vätskevolym. En liknande cellform bidrar även till växters spänst. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny artikel i tidskriften Nature.

  • Forskare Sten Svantesson har identifierat fem nya arter i svampsläktet Piloderma. Bland annat den "skygga" gammelskogsarten Piloderma fugax som här syns i mikroskopet. Foto: Kristina Stenmarck/Sten Svantesson

    Ny ”skygg” svamp hittad i gammelskog

    Trots att svampar i släktet Piloderma är vanliga, har forskare nu hittat fem tidigare okända arter. En av dem tillhör landets vanligaste arter, en annan finns bara i gammelskog. Upptäckten som publicerats i Fungal Biology, visar att mångfalden är större än vad man trott och att vissa av arterna riskerar att försvinna i takt med att gamla skogar avverkas.

  • Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet

    Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet

    Kaffet från de flesta kaffemaskiner på arbetsplatser innehåller relativt höga nivåer av kolesterolhöjande ämnen. Det är stor skillnad i jämförelser med vanliga kaffebryggare med pappersfilter, som filtrerar bort det mesta av ämnena. I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg.

  • BioArctics grundare Lars Lannfelt och vd Gunilla Osswald tilldelas Uppsala universitets innovations och entreprenörspris tillsammans med grundare Pär Gellerfors. Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån och BioArctic

    Trio bakom Alzheimerläkemedel får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris

    Läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom används redan av mer än 20 000 patienter i tio olika länder – och snart kan det bli tillgängligt även i Europa. Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

  • Patrik Johansson klev på sin roll som ny batteriprofessor vid Uppsala universitet 1 mars 2025. Han har tidigare varit professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola. Foto: Europeiska kommissionen

    Världsledande batteriforskare till Uppsala universitet

    Professor Patrik Johansson blir ny ledare för flaggskeppsprojektet Battery 2030+. Han har lett många stora internationella forskningsprojekt och kommer senast från rollen som chef för EU:s forskningsprogram The Graphene Flagship.

  • Ida Olenius har disputerat på en avhandling om andlig beredskap under andra världskriget. Fotograf: Hanna Johansson

    Viktigt med andlig beredskap under andra världskriget

    Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling.

  • UUniCORN är ett nytt tvärvetenskapligt forskningsinstitut vid Uppsala universitet med fokus på den samhällsomställning som är nödvändig för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

    Stor satsning på forskning om målkonflikter inom hållbar utveckling

    Uppsala universitet inviger ett nytt forskningsinstitut, UUniCORN, med syfte att identifiera, analysera och navigera målkonflikter i hållbar samhällsomställning. Det nya institutet startas på initiativ av rektor Anders Hagfeldt med syftet att Uppsala universitet ska vara en mer aktiv partner i arbetet med att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

  • Struktur för proteinet OGG1 (färg: lila, vänster) och en av de molekyler som hämmar enzymets aktivitet (Färg: gul, mitten och höger). Bild: Andreas Luttens

    Ny metod söker igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler

    En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.

  • Nätgiraffer (bilden) var en av tre arter som forskarna studerade. Genom att sekvensera växt- och bakterie-DNA från avföringsprover kunde de se den bakteriella sammansättningen i tarmen och vilka växter vilda giraffer hade ätit. Foto: Tyler Kartzinel

    Oväntade fynd i studie av giraffers tarmflora

    Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter, utan av vilken art de tillhör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Brown University där forskare analyserat sambandet mellan föda och tarmflora hos tre giraffarter i Kenya. Studien ger också ny kunskap som kan hjälpa till att säkra födotillgången för de utrotningshotade giraffarterna.
    I en ny studie, publicerad i Glob

  • Avhandlingen undersöker hur unga resonerar kring att läsa vidare i Söderhamn − en ort där det historiskt inte krävts nån akademisk examen för att få jobb. Illustration: Sebastian Larsmo

    ”För att få ett bra jobb så måste man ju ha en utbildning”

    Tidigare forskning har pekat på att det finns ett utbildningsmotstånd bland unga personer i bruksorter. En bild som inte stämmer, visar en ny avhandling som bygger på intervjuer med ungdomar och föräldrar i Söderhamn. De ser positivt på högre utbildning och menar att det kan vara nödvändigt att läsa vidare för att kunna få ett bra jobb.

  • En målning av Ivan de förskräcklige, av konstnären Viktor Vasnetsov (1848-1926). Tretyakov Gallery. Rättigheter: Public Domain

    Ska vi sluta säga Ryssland?

    Borde världen sluta använda namnet Ryssland och återgå till den gamla benämningen Moskvastaten? Frågan har lyfts bland rysslandskritiker de senaste åren och i nya boken ”Russia reverts to Muscovy” lyfter Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning, fram flera argument som talar för ett namnbyte.

  • Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur har skrivit om Joe Brainards brevväxling. Fotograf: Mikael Wallerstedt

    Joe Brainards överraskande brev

    Den amerikanske konstnären och författaren Joe Brainard (1942–1994) utmärkte sig med ett slående unikt skriftspråk som bland annat tog sig uttryck i hans mångåriga korrespondens med andra välkända konstnärer och skribenter. Ett urval av hans brev har nu getts ut i en ny bok med kommentarer och analyser av Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet.

Visa mer