Betyg är inte jämförbara mellan skolor

Grundskolebetygen avgör vilka elever som kommer in på eftertraktade gymnasieutbildningar. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att elever i vinstdrivande friskolor i genomsnitt har högre betyg än vad som statistiskt kan förväntas utifrån deras bakgrund. Resultaten tyder på generösare betygssättning i friskolor och på att betygsskillnaderna kan ge elever från resursstarka hem ett större försprång i konkurrensen om gymnasieplatser, på andra elevers bekostnad.

Betygen har en central funktion i det svenska utbildningssystemet. Elever konkurrerar om gymnasieplatser med meritvärden som har satts av lärare på olika skolor. För att urvalet ska fungera rättvist behöver därför samma betyg ha ungefär samma innebörd oavsett var det har satts.

Frågan har fått ökad uppmärksamhet under senare år. Svenska genomsnittsbetyg har stigit samtidigt som utvecklingen i externa kunskapsmått periodvis har varit betydligt svagare.

– Om betyg ska användas för att rangordna elever måste vi kunna lita på att de är jämförbara. Min forskning visar överbetyg i vinstdrivande friskolor, alltså att skolornas genomsnittsbetyg är högre än vad som statistiskt kan förväntas utifrån elevernas bakgrund och lokala förhållanden, säger Tommie Rappe Petersson, doktorand i utbildningssociologi.

I den nya avhandlingen Grades in the School Market undersöker Tommie Rappe Petersson slutbetygen i svensk grundskola under perioden 1998–2022. Med hjälp av svenska registerdata följer han betygsutvecklingen under mer än två decennier och jämför elevgrupper, kommunala skolor och olika typer av friskolor. Han undersöker också hur betygen hänger samman med hur stor andel av kommunens elever som går i friskolor.

Social bakgrund spelar större roll där friskolorna är fler

Resultaten visar att sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas slutbetyg har blivit starkare över tid. Sambandet är också genomgående starkast i kommuner där friskolor utgör en större del av skolutbudet.

– Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär bland annat att stötta elever från hem med mindre studievana så att de får goda möjligheter att klara sina studier. Mina resultat visar dock att sambandet mellan föräldrarnas utbildning och elevernas betyg är starkast i kommuner där en större andel av eleverna går i friskolor. Det väcker frågor om hur väl skolan lyckas kompensera för elevernas olika förutsättningar i dessa kommuner.

Överbetyg i friskolor

I en fördjupad analys av åren 2014–2022 jämförs betygen för elever i kommunala skolor och friskolor. Jämförelsen tar hänsyn till skillnader i bland annat elevernas kön och migrationsbakgrund, föräldrarnas utbildning, familjernas inkomster och lokala förhållanden.

Både vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor har i genomsnitt överbetyg. Överbetygen är störst i de vinstdrivande friskolorna, men det finns också stora skillnader mellan olika friskolebolag.

I avhandlingen redovisas också skillnader i skolornas bemanning och resurser. Friskolorna har i genomsnitt färre lärare och studie- och yrkesvägledare per elev, en lägre andel legitimerade lärare och en lägre andel lärare med specialpedagogisk examen än de kommunala skolorna. Lärarlönerna är också lägre, och färre elever har tillgång till skolbibliotek.

– Överbetygen kan inte tas som ett självklart tecken på bättre undervisning. Resultaten tyder på en generösare betygssättning i friskolor, särskilt de vinstdrivande. Därför behöver betygssättningen följas upp och granskas hos både kommunala skolor och friskolor.

Eskilstuna kommun sticker ut

Ett exempel är Eskilstuna där nästan var tredje avgångselev gick i en vinstdrivande friskola under perioden 2014–2022. Dessa elever hade i genomsnitt ett betygsförsprång på omkring 25 meritpoäng framför eleverna i kommunala skolor i samma kommun, efter att hänsyn tagits till skillnader i elevernas bakgrund. Detta motsvarar att en elev går från betyget C till A i fem olika ämnen. Det var det största försprånget bland de undersökta kommunerna. Mönstret återkommer i kommuner som tillsammans omfattar 91 procent av avgångseleverna i de 84 undersökta kommunerna.

I kommuner där betygsförsprånget för elever i vinstdrivande friskolor är större har elever med både högutbildade föräldrar och höga inkomster i familjen också en större betygsfördel.

– Resultaten tyder på att överbetyg kan förstärka försprånget för elever från resursstarka hem. Skolan har ett uttalat utjämningsuppdrag. Vi ska kunna lyfta dem som har det svårt, så att alla får goda möjligheter att klara sina studier. Det här mönstret pekar åt motsatt håll.

Tommie Rappe Petersson försvarar sin avhandling 6 november.

Kontakt

Tommie Rappe Petersson, doktorand i utbildningssociologi och universitetsadjunkt i utbildningshistoria vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet.

Telefon: 073 403 88 55
E-post: tommie.rappe_petersson@edu.uu.se

Om avhandlingen

Grades in the School Market: Socioeconomic Background, Provider Structure, and Final Grades in Compulsory School in Sweden, 1998–2022 undersöker hur elevernas sociala bakgrund och skolornas organisation hänger samman med slutbetygen i svensk grundskola.